SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

Den 1 oktober 2009 trÀdde en ny kommissionslag (KommL) i kraft. Syftet vara att skapa tidsenliga regler och ett mer jÀmbördigt avtalsförhÄllande. För att uppnÄ detta syfte fick lag om handelsagentur (HagL) stÄ modell vid utformningen av KommL:s nya bestÀmmelser och lagarna Àr nu dÀrför i stort överensstÀmmande. Det finns dock fortfarande skillnader mellan lagarna som Àr viktiga att uppmÀrksamma dÄ det pÄ flertalet omrÄden Àr oklart vad som gÀller vid tillÀmpningen och olikheterna i vissa fall kan medföra stora konsekvenser för parterna. I denna uppsats behandlas regleringen i den nya kommissionslagen och vilka skillnader som finns i förhÄllande till HagL samt effekterna av dessa skillnader.

Sockerbetsodlingen i Sverige stÄr inför stora förÀndringar. Europeiska Unionen kommer i juli 2006 att införa en ny marknadsordning för socker som innebÀr sÀnkta betpriser pÄ cirka 44 % i Sverige. Lönsamheten i odlingen kommer att minska drastiskt. För att bibehÄlla lönsamheten i odlingen krÀvs sÀnkta kostnader och ökade skördar. SBU startade 2003 ett projekt, Team 20/20 som syftar till att höja avkastningen i sockerbetsodlingen och sÀnka kostnaderna.

Jag har hÀvdat att religiösa och sekulÀra ideal smÀlter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat frÄn det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till vÀsterlÀndska förestÀllningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionÀrernas förestÀllningsvÀrld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundlÀggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lÀmnat över ledande positioner i fÀlt till tanzaner, Àr missionÀrernas tankevÀrld fortfarande tydligt prÀglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionÀrernas identitet och sjÀlvbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger pÄ konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjÀlvbilden.

Bakgrund och problem: Begreppet Corporate Social Responsibility kan delas upp iekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekter. I takt med det vÀxande klimathotet ökartrycket pÄ företag att redovisa för de miljömÀssiga aspekterna. DÄ CSR-redovisningen Àrfrivillig finns inga gÀllande lagar utan istÀllet har principer och riktlinjer ifrÄn olikaorganisationer tagits fram. Flygbranschen har pÄ senare tid hamnat i fokus förmiljödiskussionen dels genom ett ökat resande och dels genom EU: s förslag om attflygtrafiken ska ingÄ i handeln med utslÀppsrÀtter. Det hÀr leder fram tillproblemformuleringen i uppsatsen; Vad redovisar företag i flygbranschen gÀllandemiljöÄtaganden och andra miljöaspekter?Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga och analysera hur flygbranschen i Europaredovisar miljöaspekter och miljöÄtaganden.

Ett lantbruksföretags förutsÀttningar ser lite olika ut beroende av vilken del av vÀrlden man vÀljer att studera. Om vi ser till det svenska lantbruket har det förÀndrats frÄn en reglerad marknad dÀr kooperations stÀllning var vÀldigt stark, för att sedan avregleras och slutligen Äter regleras nÀr Sverige blev medlem av den europeiska unionen. MÄnga fick ett klart besked hösten 2007 hur beroende vi Àr av andra lÀnders skörderesultat. Det har utmynnat i att allt fler ser sig utanför det egna landet för att utbyta erfarenheter och för att fÄ ny input och nya idéer till den egna verksamheten.GÄrdsrÄd innebÀr att företagaren bildar en samrÄdsgrupp tillsammans med de rÄdgivare och/eller andra intressenter kring företaget. Banken kan vara en intressent som Àr involverad i företaget men kan vara mindre aktiv i gruppen Àn vad t.ex.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebÀr, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill Àven belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken instÀllning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering lÄtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det Àr utifrÄn dessa tre parter vÄrt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas pÄ den svenska finansiella marknaden har faststÀllts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förstÄelse angÄende deras Äsikter och stÀllningstaganden vad gÀller MiFID. Vi har Àven utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en vÀlfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare omrÄden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna Àr positivt instÀllda till harmoniseringen och direktivet i stort, likvÀl framhÀvs mÄnga detaljer som stÄr till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskÄdlig tid.Andra slutsatser Àr att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba vÀrdepappersinstitutionerna hÄrdast, och förmodligen blir det investerarna som fÄr bÀra kostnaderna i slutÀndan.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhÄllande till frÀmst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundÀrt i förhÄllande till reglerna om otillbörlig marknadspÄverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden dÄ man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa grÀnsvÀrden, antingen vad gÀller röstrÀtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. HÀrigenom frÀmjas transparensen pÄ marknaden. Budplikt innebÀr en skyldighet att rikta förvÀrvserbjudande till samtliga aktieÀgare i ett noterat bolag nÀr man uppnÄr 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten Àr betydligt mer ingripande Àn flaggningsplikten.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.

Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bÀst hÄller en kanin och utifrÄn denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var Àven att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka vad nyblivna kaninÀgare ansÄg om den information de erhöll nÀr de skaffade kanin. Jag utformade en enkÀt med 20 frÄgor via det webbaserade verktyget SLU EnkÀtgenerator och lade sedan en lÀnk till enkÀten pÄ tvÄ kaninforum och Àven tvÄ hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att det Àr avgörande för kaninens vÀlfÀrd att de hÄlls i grupper om minst tvÄ individer, eftersom kaniner Àr mycket sociala djur. De har kvar alla de beteenden som deras slÀkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de Àr svÄra att ta hand om pÄ rÀtt sÀtt i fÄngenskap.

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

I dagslÀget kan enligt den svenska rÀttsordningen en skattskyldig pÄ samma grund pÄföras skattetillÀgg och lagföras för nÄgon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. SÄvÀl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna innehÄller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mÄl som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att anvÀnda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i mÄlet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den sÄg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske.

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, 2FE02E, VT 2011Författare Björn Gorton, Jesper Olsson och Tomas TuHandledare Petra AnderssonTitel Inköp frÄn Kina: En undersökning om vilka svÄrigheter smÄföretag möter vid inköp frÄn KinaBakgrund VÀrlden Àr under förÀndring och företag idag sprider sin verksamhet i en global marknad. Med dessa förÀndringar uppstÄr det nya förutsÀttningar för att öka lönsamheten och det blir allt vanligare att företag söker nya kÀllor till billigare inköpspriser. Kina har under en tid varit en populÀr marknad för europeiska företag och pÄ senare tid har Àven smÄföretag börjat söka sig dit. Mindre företag arbetar med annorlunda förutsÀttningar gÀllande tid och resurser och det Àr dÀrför intressant att se huruvida detta pÄverkar de faktiska problemen som kan uppkomma vid inköp av varor frÄn Kina.Syfte Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka problem som smÄföretag stöter pÄ nÀr de köper in varor frÄn Kina, se vilken bakgrund som föreligger vid dessa problem och hur vÄra intervjuade företag har ÄtgÀrdat dem.Metod Författarna har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr de utfört intervjuer med fem olika företag som följer, Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. Ett deduktivt angreppssÀtt har anvÀnts dÀr en teoretisk referensram har byggts upp som sedan har anvÀnts för att formulera vÄra intervjufrÄgor.Teori Den teoretiska referensramen innehÄller generella teorier som har med inköp frÄn Kina att göra.

Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.