Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

I dagens globaliserade samhÀlle suddas grÀnserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket nÀrmare andra kulturer. Detta mÀrks inom EU dÄ detta har lett till att det blir lÀttare att resa och inte minst jobba i andra europeiska lÀnder. Företagen etablerar kontor i lÀnder vÀrlden över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts pÄ arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om mÀnniskors olika normer och vÀrderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försÀmras i ett multinationellt företag om chefer och anstÀllda inte Àr pÄ samma vÄglÀngd.

Endast 31 procent av svenskarna kÀnde till att nÀsta europeiska val Àger rum under 2009. EU berÀknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som vÀljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det Àr det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jÀmförelse med EU-parlamentsval. Vid de tvÄ senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer Àn dubbelt sÄ högt som vid EU-parlamentsvalet. RÀtten att rösta vid allmÀnna och rÀttvisa val Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet som innefattar att medborgare vÀljer det alternativ som bÀst stÀmmer överens med deras preferenser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 intrÀffade en explosion pÄ BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod pÄ grund av metangas som under högt tryck expanderade pÄ plattformen och sedan antÀndes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljelÀckage uppstod pÄ cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har pÄverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget Àr uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, ocksÄ har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har pÄverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: SekundÀrdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna anvÀnder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillÀmpas en metodikteknik i form av en eventstudie, dÀr berÀkningar av den abnorma och förvÀntade avkastningen baseras pÄ marknadsmodellen. Vidare har tvÄ hypoteser testats, dÀr syftet med Hypotes I Àr att pröva huruvida information om hÀndelsen i den Mexikanska Golfen pÄverkar andra företag i samma sektor som BP.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.

I tvÄ översiktsartiklar har ledande europeiska och amerikanska forskare slagit fast att partiklar i emissioner frÄn vedeldning och utslÀpp vid smÄskalig biobrÀnsleeldning generellt sett mÄste anses som skadligt för hÀlsan vid exponering, Àven i de lÄga halter som normalt förekommer i utomhusluften. Vad som dock saknas Àr kunskap kring hur denna "farlighet" förÀndras, och kan pÄverkas, dÄ modern teknik anvÀnds samt hur olika biobrÀnslen förhÄller sig i detta sammanhang. Med avseende pÄ detta sÄ genomfördes detta examensarbete i syfte att faststÀlla hur olika förbrÀnningsförhÄllanden i en modifierad pelletskamin inverkar pÄ rökgaspartiklarnas sammansÀttning m a p organiskt och elementÀrt kol. Vidare undersöktes om det Àr möjligt att stabilt generera en "sotande" förbrÀnning under lÀngre perioder för framtida toxikologiska studier av rökgaser frÄn biomassa.Resultaten visar pÄ att det Àr möjligt att med hjÀlp av de parametrar som funnits att variera, stabilt kunna generera olika sorters förbrÀnningstyper i den nu anvÀnda och modifierade pelletskaminen dÀr sÄvÀl totalhalten partiklar som fördelningen av organiskt och elementÀrt kol i partiklarna varierade. Detta Àr lovande och visar pÄ att det pÄ ett kontrollerat vis gÄr att skapa emissioner under ofullstÀndiga förbrÀnningsförhÄllanden dÀr partiklarna har olika karakteristik.För att genomföra mer ingÄende studier rekommenderas dock att vissa förbÀttringar och utveckling av tekniken genomförs, för ökad kontroll och flexibilitet.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

FrÄn och med 2002 ska börsnoterade företag upprÀtta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gÀller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder Àr IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit dÄ flertalet faktorer i vÀrderingsprocessen har stor osÀkerhet. DÀrav Àr det intressant att titta nÀrmre pÄ dessa olika faktorer, vilka de Àr, hur de tas fram och hur de pÄverkar vÀrderingen.

Beskattning spelar allt större roll i mĂ€nniskors migrationsbeslut. Flera lĂ€nder har infört skattelĂ€ttnader för vissa kategorier av utlĂ€ndska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utlĂ€ndsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelĂ€ttnader för utlĂ€ndska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning Ă€r att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utlĂ€ndsk personal och dĂ€rmed stĂ€rka Sveriges internationella konkurrensförmĂ„ga genom att frĂ€mja forskning och produktutveckling.

I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.