Within the political science research it is common to examine the effects on the national parliaments caused by European integration. In this Bachelor Thesis the aim is instead to show what involvement of the national parliaments in the European Union implicates to the European integration process.The object of examination is the introduction of the parliaments as supervisors of draft legislative acts, this is also known as ?the Early Warning Mechanism?, through the ratification of the Lisbon Treaty. An analysis of answers from the national parliaments in the tests of three pilot cases, conducted by the COSAC, is made with help of Institutional theory and an Europeanization perspective.The main findings show that the mechanism of early warning probably will not become an obstacle for continued European integration, but it could slow down the process in some areas. Most probably though is that the mechanism forces the national parliaments to adapt and to be better equipped to react at events taking place at the European level.

Oljeprisets pÄverkan pÄ svensk och europeisk ekonomi Àr högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst pÄ aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan pÄvisas, och Àven huruvida dessa gÄr att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och rÄvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys anvÀnds för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillÀmpas sedan för prognostisering.

This thesis aims at studying the European Union?s actions against applicant states. In this case Turkey has been chosen as a variable, because of its unique applying accession.Turkey is a country which has been applying for a membership of the European Union since 1989 and Turkey is the only state which has been searching for membership for more than twenty years. Turkey has been given a lot of critic of not fulfilling the political criteria of the Copenhagen criteria?s.

Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

Ryanair Àr ett av de största europeiska flygbolagen och genomsyras av en tydlig kostnadsmedvetenhet för att kunna erbjuda sina kunder flygresor till lÀgsta möjliga pris. Vi ville undersöka vilken inverkan detta förhÄllningssÀtt hade pÄ kundbeteendet och huruvida kunderna pÄverkades av de valmöjligheter de har under bokningsprocessen. Vi ville Àven undersöka hur resenÀrerna upplevde tjÀnstekvaliteten hos företaget. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie bland Ryanairs resenÀrer pÄ Skavsta flygplats i Nyköping.Till grund för vÄra empiriska resultat har vi utgÄtt frÄn bokningssystemet och anvÀnt den som bas för utformningen av enkÀten, för att kunna svara pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.I slutsatsen har vi kunnat konstatera att Ryanairs resenÀrer försöker att undvika extraavgifter och att en del kundgrupper Àr mer medvetna Àn andra och gör fler anstrÀngningar för att kunna resa billigt. Vi fann stöd för att det viktigaste var att flyget landade i tid vilket pÄvisar att Ryanair erbjuder sina kunder god tjÀnstekvalitet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.

UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. UtgÄngspunkten Àr socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar pÄ samband mellan framstÀllningarna av de olika begreppen och förstÄelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande vÄra förestÀllningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstÄr som utbytbara och som utgörande en sorts sjÀlvklar gemenskap, om demokrati och andra vÀrdens önskvÀrdhet samt om EU som en hjÀlte med ansvar för demokratin och för Europa. HÀr problematiseras framstÀllningen och förestÀllningen av och om demokrati, EU och Europa som sjÀlvklart ÄtrÄvÀrda begrepp, vars önskvÀrdhet ? och sammanhörighet ? inte gÄr att ifrÄgasÀtta.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

The thesis of this essay is how literary texts are selected in the teaching of Swedish in upper secondary school, and how teachers reflect upon gender in these selections. To answer the thesis question three methods have been used. Firstly interviews were held with five teachers of Swedish, which have been the primary source for the essay. In addition to the interviews, I have examined two literary anthologies used as teaching aid in the teaching of Swedish and lastly I analyzed the literature and authors that the teachers explicitly express that they use in their tutoring. The secondary sources of this thesis contain research on selections of fictional texts, literary canon and students? re-production of gender.

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.