Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Ett avtal om att uppföra ett nytt smÄhus fÄr anses utgöra en av de ekonomiskt största affÀrerna i en konsuments liv. Konsumenten Àr i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare bÄde ekonomiskt och kunskapsmÀssigt. Konsumenten har Àven det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sÄdant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstÄr?I vÄr uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestÀmmelser pÄ omrÄdet och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhÄllanden samt om skyddet kan anses vara tillrÀckligt.

Nystartade mjukvaruföretag som stÄr i begrepp att lansera en B2B-mjukvara pÄ internet har speciella förutsÀttningar dÄ företagets frÀmsta tillgÄng ? mjukvarukonceptet ? lÀtt kan Äterskapas av andra aktörer och dÀrmed begrÀnsa möjligheterna till vÀrdeskapande. Konkurrensövertaget Àr lÀttförgÀngligt, vilket krÀver ett grundligt strategiskt förarbete. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur Blue Ocean Strategy (BOS) dÄ kan anvÀndas för att hitta ny lönsam mÄlgrupp och alternativ strategisk ansats. Bakgrundsmaterial samlades in frÄn strategimöten hos intressenten och dess affÀrskontakter.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

Studiens syfte Àr att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nÀtverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nÀtverkshem, hur de verktyg som finns att tillgÄ kommer till anvÀndning i arbetet samt vilka begrÀnsningar och möjligheter som finns i stödet till nÀtverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Europakonventionen och EU:s stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna innehÄller bÄda ett förbud mot att den som blivit frikÀnd eller dömd straffas pÄ nytt gÀllande samma sak. Huruvida det svenska systemet dÀr en skattskyldig kan pÄföras skattetillÀgg och lagföras för skattebrott gÀllande lÀmnandet av samma oriktiga uppgift Àr förenligt med förbudet har diskuterats och Europadomstolens bedömning av nÀr dubbelbestraffning föreligger har förÀndrats. Högsta domstolen och RegeringsrÀtten anser trots förÀndringen att det svenska systemet Àr förenligt med konventionen men vissa underinstanser Àr av en annan Äsikt.Uppsatsen syftar till att utreda om det svenska systemet Àr lÀmpligt. LÀmpligheten bedöms dels med hÀnsyn till lagstiftarens syften och dels utifrÄn Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud samt Europadomstolens nyare praxis. Syftet Àr Àven att klargöra om det utifrÄn Europadomstolens nyare praxis samt EU-rÀtt Àr befogat av underinstanserna att inte följa praxis.Författarens slutsats Àr att systemet Àr lÀmpligt utifrÄn lagstiftarens syften, eftersom syftena Àr rimliga och har uppnÄtts.

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals mÀnniskor frÄn deras hem. Det hÀr reportaget skildrar situationen för de fiskare och smÄbrukare som bor i vÀgen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det Àr en berÀttelse om mÀnniskor som fÄtt sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hÀvda sin rÀtt. Deras öden Àrtypexempel pÄ hur lÀttvindigt den enskilda mÀnniskans rÀttigheter krÀnks till förmÄn för starka stats- och affÀrsintressen.NÀr Burma nu öppnar sig mot omvÀrlden och vÀstvÀrlden slÀppt pÄ sina sanktioner mot landet flockas utlÀndska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrÄgan pÄ mark.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..

Applikationer och system flyttar i allt större utstrÀckning frÄn lokala installationer pÄ den enskilda datorn, ut i ?molnet? dÀr data skickas och hanteras via Internet. Traditionella ?Desktop applikationer? blir webbapplikationer för att centralisera drift och öka tillgÀnglighet. Detta skifte medför ett ökande antal trÀffytor för personer som av en eller annan orsak vill Äsamka skada eller tillskansa sig, alternativt manipulera eller förstöra, kÀnslig eller hemlig information.