Sedan Kol- och stÄlunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har sÄvÀl antalet politikomrÄden som antalet medlemslÀnder ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU bestÄr sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemslÀnder och fler lÀnder Àr intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar Àr det faktum att de flesta lÀnder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gÀllande Turkiets eventuella medlemskap dÀr religionsfrÄgan har stÄtt i fokus. Samtidigt stÄr det i sÄvÀl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska lÀnder.

För smÄ till medelstora företag (SMEs) vars kÀnnetecken Àr bristande resurser kan konsekvensen av ett felaktigt etableringssÀtt vid internationell expansion vara skillnaden mellan överlevnad och konkurs (Kuo & Li 2003). Etableringar pÄ utlÀndska marknader kan genomföras via en rad olika etableringssÀtt. TvÄ av dessa kommer att behandlas i denna uppsats; export och joint venture. Det amerikanska SME-företaget Pro Spot tillverkar svetsar till bilverkstÀder och önskar expandera pÄ den europeiska marknaden. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa de alternativ Pro Spot stÄr inför pÄ den europeiska marknaden, utvÀrdera dessa samt ge en rekommendation.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Fokus i denna uppsats ligger pÄ grÀnsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rÀttsligt kan avgöra vilken avtalstyp som Àr förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rÀttsliga och kommersiella faktorer som Àr relevanta att ta hÀnsyn till vid en hÀrledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktÀr vars primÀra syfte Àr att tydliggöra den kommersiella och rÀttsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen Àr ocksÄ framÄtblickande dÄ ett ytterligare syfte Àr att peka pÄ de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nÀmnda grÀnsdragningen..

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

Detta Àr en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen pÄ högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan Àn för 35 Är sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever Àr ocksÄ betydligt sÀmre Àn för 35 Är sedan. En webbenkÀt skickades ut till matematiklÀrare runt om i Sverige, 148 stycken svarade pÄ hur deras undervisningstid ser ut och vilken instÀllning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan pÄ undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar pÄ att de flesta lÀrare tycker att kvaliteten och variationen pÄverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lÀrare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte rÀcker till för att nÄ de nationella mÄlen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Syfte:Syftet med studien Àr att se om ett samband förekommer mellan Moody?s ranking och berÀkningar utförda med en modifierad modell av Merton för ett visst antal europeiska företag. Syftet Àr vidare att dra slutsatser och tolkningar vad gÀller tillförlitligheten och relevansen kring att anvÀnda den modifierade Merton modellen som ett kreditmÄtt. Metod:TillvÀgagÄngssÀttet för att erhÄlla resultatet för studien gÄr ut pÄ att för sju olika europeiska lÀnder vÀlja sju företag för respektive land. UtifrÄn de valda företagen har historisk data insamlats i form av aktiekurs och skulddata vilka Àr utgÄngspunkten för de berÀkningar som utförs med en modifierad Merton modell.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Vid tvister om mindre vÀrden kan ordinÀra processformer bli oproportionerligt kostsamma, sÀrskilt vid grÀnsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. SÄdana faktorer har bevisats avskrÀcka EU:s medborgare frÄn att vÀnda sig till domstol med smÄmÄl. För att avlÀgsna sÄdana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rÀttegÄngsförfarande vid grÀnsöverskridande tvister om mindre vÀrden. DÀrför infördes den europeiska smÄmÄlsförordningen Är 2009. Förordningens syfte Àr bland annat att förenkla och pÄskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sÀnka kostnaderna.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method ?What?s the problem approach? I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women?s rights.

PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.