Sökresultat:
2415 Uppsatser om Europeiska konventionen angćende skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - Sida 25 av 161
Heder och socialt arbete - En kvalitativ studie om socialsekreterares förstÄelse av hedersrelaterat vÄld
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Bro, bro, breja : - en studie om integration, nyanlÀnda barn och hur det interkulturella perspektivet tar sig uttryck i förberedelseklasser
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN (EIB) OCH ?TRANSPARENS SOM F?RTROENDETS VALUTA? En studie av policy och praktik inom EIB
This thesis explores how the concept of ?legal corruption? manifests itself within the
European Investment Bank with a modern approach to the theoretical understanding of anticorruption
efforts. This approach conceptualises the idea of complementing theories based on
contextual applicability rather than focusing on their competing qualities. The European
Investment Bank (EIB), as the world?s largest multilateral lender, is an underexplored yet
vital organ of the European Union, which has recently faced criticism for its alleged lack of
transparency and dubious application of policy.
Vem vill företag ha? : En studie kring begreppet kompetens och de kvalifikationer som Àr avgörande för eventuell anstÀllning
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Rollen som ledare : En studie om manliga och kvinnliga ledares upplevelse av ledarrollen och dess ideal
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
Effekt av gruppstorlek hos vÀrphöns i inredda burar pÄ vÀlfÀrd och produktion
Den inredda buren Àr en kompromiss mellan frigÄende system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utstrÀckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige Àr nÀbbtrimning vanligt förekommande och dÀrmed Àven större gruppstorlekar. Det Àr av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillÀmpas pÄ den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jÀmfört olika artiklar för att
utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek pÄ djurvÀlfÀrd och produktionsresultat.
DjurvÀlfÀrd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrÄn de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och omrÄdet Àr komplext.
Regler för turordning : En komparativ studie mellan Sverige och Danmark
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.
DEN EUROPEISKA IDENTITETENS KOMPONENTER En kvantitativ analys p? vad som definierar den europeiska identiteten
The European identity plays an important role for the EU and especially within its will to further integrate its citizens, hence it is a way for individuals to not only identify with its nation, yet also with Europe. Previous research has already established that an individual can possess two territorial identities, such as a national and a European identity, above all it has established how the identities can equally interplay. Further it has been explained how territorial identities are composed of two aspects: civic and cultural. While the previous research has stated how the European identity possesses both aspects, though to varying degrees, little attention has been put to examine how individuals who possesses multiple territorial identification, defines its European identity. This study therefore aims to study which aspects, civic or cultural, individuals with a citizenship who possess multiple territorial identification, assign their European identity.
Barnkonventionen ur ett polisperspektiv
Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..
Ekosystemansatsen : pÄ nationell och regional nivÄ
Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.
Den StÀngda Basketligan : En studie om hur den svenska basketligans internationella konkurrenskraft kan förbÀttras
Den Svenska Basketligan Àr en av fÄ europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillÀmpar det stÀngda seriesystemet inom lagidrott. Sedan sÀsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stÀngd och upp- och nedflyttning har vilat pÄ framförallt ekonomiska skÀl, och inte sportsliga. Detta Àr vÀldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktÀr stÀngd Àr att mÀstarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang Àr oregelbundna.I uppsatsen tillÀmpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling anvÀnds som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter pÄ hur ligans struktur pÄverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar pÄ att det finns stora möjligheter till en förbÀttrad internationell konkurrenskraft, men att det krÀvs förÀndringar i strukturen och synen pÄ vad basketligan har för syfte..
Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906
Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.
F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM
Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver
l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden.
F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende,
d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn
med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.
SÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens kreditsÀkerhet i byggnad pÄ annans mark
Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.