Sök:

Sökresultat:

2415 Uppsatser om Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - Sida 19 av 161

Broarbeten : finns det behov av dem i insatsförsvaret och hur ska broarbeten kunna skyddas?

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås.

Skyddet för titlar på litterära och konstnärliga verk : - En studie av upphovsrätt, varumärkesrätt och marknadsföringsrätt

Skydd för titlar på litterära och konstnärliga verk kan erhållas enligt olika lagar. I denna uppsats behandlas skyddet enligt upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen. Varumärkeslagen ersattes den 1 juli 2011 av en ny, mer EU-anpassad, varumärkeslag. I och med detta försämrades skyddet för titlar ur ett upphovsmannaperspektiv. Det finns idag inget hinder för utomstående att, som varumärke, registrera en upphovsmans egenartade verkstitel.

Åland och ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter

Åland har ett av världens mest omfattande nationalitetsskydd, men med snart hundra år på nacken är det inte alltid det går ihop med nyare konventioner om mänskliga rättigheter. Denna uppsats undersöker hur det åländska nationalitetsskyddet har kommenterats av Europarådets rådgivande kommitté i deras arbete med att övervaka implementeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Dessa kommentarer och den åländska utvecklingen granskas i förhållande till Will Kymlickas teori om minoritetsnationalism, vilken framför att nationella minoriteter, liksom majoritetsbefolkningar, kan frångå en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande gentemot invandring. För att detta ska ske menar Kymlicka att minoriteten behöver ett visst inflytande över immigrationsflöden och integrationsbestämmelser, där framför allt de senare utgör en viktig del av det åländska nationalitetsskyddet. Med hjälp av idéanalys har den åländska nationalismen analyserats, och resultaten visar att den har gått från att ha etniska inslag till att anta tydligt medborgerliga drag.

Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smärta hos patienten : En interventionsstudie

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Skydd av personlig integritet på Internet

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Finansiella nyckeltals förklaringsvärde vid Private Equity investeringar : En Logit approach på den europeiska tillverkningsmarknaden

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare.

Ensidiga åtgärder vidtagna av företag i ickedominerande ställning. En studie av den europeiska regleringen på området

Uppsatsen behandlar gränslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgår ifrån konkurrensbegränsande åtgärder vars rättsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som även kommit att visa på ett oklart rättsläge inom den europeiska konkurrensrätten. Den praxis som uppsatsen utgår ifrån är ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegränsande åtgärder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande ställning. Fallen är intressanta för de visar svårigheten med just dessa åtgärder då det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns något reglerat för en sådan situation. Detta eftersom det för en tillämpning av art 101 krävs ett samarbete mellan minst två företag och för en tillämpning av art 102 krävs att det berörda bolaget är marknadsdominerande.

Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Idéer om integration och demokrati inom Bryssels korridorer : - En kvalitativ textanalys av fem EU-dokument

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pågående verksamhet och rättskraftiga tillstånd

När Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rätten en del av den svenska rätten. Ett av dagens viktigaste mål för EU är skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mångfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvärda naturområden. Meningen är att dessa naturområden ska skapa ett nätverk av skyddsvärd natur, så kallade Natura 2000-områden. I dessa områden gäller speciella skyddskrav.

En fonetisk analys av uppläst fri vers - de tonala utspelen hos Kristina Lugn

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

Ambush marketing. En studie och analys av det rättsliga skydd som erbjuds stora idrottsevenemang i Sverige med anledning av ambush marketing

Ambush marketing kan kortfattat beskrivas som en marknadsföringsstrategi där någon associerar sin produkt eller sitt företag med ett stort idrottsevenemang utan att ha betalat någon sponsringsavgift. Fenomenet har fötts och utvecklats i takt med en allt mer sofistikerad sponsringsmarknad där sponsorer givits exklusiv rätt att utnyttja den goodwill som förknippas med ett evenemang. I Sverige finns ingen reglering som specifikt tar sikte på ambush marketing eller stora idrottsevenemang. Istället är varumärkes- och marknadsföringsrätten av enskilt störst betydelse. Internationellt har dock flertalet länder infört s.k.

Konfirmanden & Gudstjänsten : Resonemang kring och arbete med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst, med särskild hänsyn till två församlingar i Linköpings stift.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet. I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå.

EU:s Handelspolicy : Liberalism eller Merkantilism?

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum.

Effekter på de nordiska medlemsländernas sockerindustri av EU:s reform

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..

<- Föregående sida 19 Nästa sida ->