Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsÀttningar att överleva den ökade konkurrensen frÄn europeiska byggföretag.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Syftet med denna examensrapport Àr att ta fram ett eftermonterbart whiplashskydd till BMW 5-serie. Detta eftersom att denna modell, jÀmfört med modeller i samma prisklass, har fÄtt mycket dÄliga resultat i tvÄ oberoende whiplashtest.Projektet resulterade i ett skydd som enkelt och tryggt kan monteras pÄ nackstöden i bilen. Skyddet reducerar risken för en whiplashskada genom att minska det kritiska avstÄndet mellan huvud och nackstöd. Konstruktionen av skyddet Àr okomplicerad men designad sÄ att den inte kan röra sig ur lÀge vid en kollision.För att nÄ fram till detta resultat har en designmetodik anvÀnts som Àr lÀmpad för just detta ÀndamÄl. Designmetodiken innefattar olika processer sÄ som brainstorming och evalueringsmatris.Resultatet i denna rapport Àr endast ett koncept, sÄ vidare utveckling krÀvs för att nÄ fram till en fÀrdig produkt..

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med grÀnsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag Àr tillÀmpliga, sÄvÀl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (grÀnsöverskridande koncernbidrag). Det kan fÄ stora skattemÀssiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Vi ska utreda rÀttslÀget och ge en bild av gÀllande rÀtt pÄ koncernbidragsomrÄdet och koncernavdragsomrÄdet. VÄrt mÄl Àr att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

I mars 2006 stÀmde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna hÀndelse som innefattar att Sverige har olika lagar gÀllande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvÀgagÄngssÀtt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsÀljning, beskattning som gÀller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rÀtten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen Àr uppbyggd berörs samt hur skatteintÀkterna för den svenska staten ser ut i dagens lÀge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagÀndring av uppskovsavdrag skulle pÄverka den svenska staten och den enskilde.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet i militÀrteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnÄ en förbÀttrad skyddsförmÄga mot indirekt eld. FörmÄgan som söks Àr frÀmst avsedd för, men inte begrÀnsad till, att kunna nyttjas för att erhÄlla ett förbÀttrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. DÀrmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först mÄste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller Ànnu hellre avvÀrjning, innan de nÄr sitt mÄl. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmÄgan kan sÀkerstÀllas pÄ nÄgot lÀngre sikt..

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige pĂ„ grund av sin rĂ€dsla att utsĂ€ttas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rĂ€tt att söka asyl och fĂ„ skydd. Dock har konventionen ett mycket snĂ€vt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprĂ€tt­hĂ„lla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frĂ„gar oss vilka folkrĂ€ttsliga förpliktelser Sverige har betrĂ€ffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men Ă€ven vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.DĂ„ vi inriktat oss pĂ„ skyddsbehövande har vi dĂ€rmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlĂ€nningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

Svenska amfibieförband kommer i en nÀra framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i vÀrlden. Hotbilden Àr bÄde komplex och diffusoch kommer ocksÄ att Àndras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militÀr utrustning ökar.Det Àr rimligt att vÄr utsÀnda personal Àr skyddad med hjÀlp av den nyateknik som finns att tillgÄ. BÄtarna som amfibieförbanden anvÀnder skakunna erbjuda ett tillrÀckligt skydd.Amfibieförbandens pÄgÄende modernisering innebÀr bland annat att en nystridsbÄt ska tillföras förbanden.

The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.