Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Den Europeiska standarden Àr indelad i flertalet Eurokoder och dessa Àr de kommande berÀkningsreglerna som Är 2011 blir obligatoriska för alla bÀrande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersÀtta tidigare nationella regler och det Àr framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer pÄverkar nÀr en övergÄng frÄn svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgÀnglighet att göra. Det Àr inte lÀngre en frÄga om Eurokoderna skall börja tillÀmpas, utan istÀllet nÀr.Syftet med detta examensarbete Àr att det skall ge en allmÀn och överskÄdlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig frÄn sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.JÀmförelsen har baserats pÄ ett antal berÀkningar som har utförts pÄ ett framtaget referensobjekt, dÀr endast de delar som berör berÀkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jÀmföras. För att fÄ underlag till dessa berÀkningar har litteraturstudium av respektive regler tillÀmpats. Detta material har allt eftersom sammanstÀllts i denna rapport.Med utgÄngspunkt frÄn det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlÀgga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte Àr av större karaktÀr.

Flertalet hÀndelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för vÄldsamt upplopp och flera vÄldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, Àr oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhÀndertagna DjurgÄrdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda pÄ att det i samhÀllet finns en tendens, att vi Àr pÄ vÀg mot ett ÄsidosÀttande av individens skydd i form av fri- och rÀttigheter, till förmÄn för bekÀmpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rÀttigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhÀndertaganden. Detta innebÀr att med Europakonventionens artikel 5 som utgÄngspunkt, undersöka överensstÀmmelsen med svensk rÀtt och eventuella konflikter mellan individens fri- och sÀkerhet och samhÀllets regler för bekÀmpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mÄn Àven Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rÀtt tolkas utifrÄn domstolens utlÄtanden i ett antal relevanta mÄl.FrÀmst kan det sÀgas vara mÄlen Kurt v.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka variabler som pÄverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem Ären. Uppsatsen syftar Àven till att ge en grundlÀggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling pÄ den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lÀmpliga med tanke pÄ vÄrt problem och syfte. Vi valde ocksÄ att anvÀnda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansÄg lÀmpade sig bÀst med tanke pÄ vÄr tillgÀngliga data. I uppsatsen har vi Àven valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi fÄ fram nÄgot nytt.

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen mĂ„ste följa IASBs regelverk gĂ€llande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jĂ€mförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jĂ€mfört med de amerikanska US GAAP, Ă€ven om vissa mindre skillnader kvarstĂ„r. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lĂ€gre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden Ă€r att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger pĂ„ en mer stabil nivĂ„ i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige Ă€r tydligt exempel pĂ„ ett europeiskt land dĂ€r andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.