Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå enekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbarstadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fått till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrågats för att öka jämförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall från och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebär bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istället skall nedskrivningsprövning utföras minst årligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka är av intresse att studera.

Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaresistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte.

Denna uppsats tar sikte på att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU även för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt säte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstår. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna på det bolagsrättsliga området. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda på varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit någon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.Beträffande den första frågan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen är att medlemsländerna tillämpar olika lagvalsprinciper som i många fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt.Svenska H&M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag är på något sätt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens på de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de är exponerade för och på vilket sätt de hanteras är därför viktig information för företagets användare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit år 2005 och ställer i förhållande till tidigare standarder högre krav på företagens riskupplysningar gentemot sina användare. Avsikten med standarden är följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och användarna vilket är ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl företagen på Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 ställer och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien även vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tänkas ha på prisutveckling på egna aktier.Avgränsningar: Studien begränsar sig till företag på OMX börsen i Stockholm noterade på Small och Large Cap som är verksamma inom industribranschens kapitalvaror.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.