Sök:

Sökresultat:

1823 Uppsatser om Europeisk offentlig sfär - Sida 38 av 122

TjÀnsteupphandling i offentlig verksamhet : En studie av kravspecifikationens roll

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

Elevernas röster : en kvalitativ studie om elevers tankar inför de nationella proven i Är nio

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Äldre anhörigvĂ„rdares uppfattningar kring stöd och övriga underlĂ€ttande faktorer : en intervjustudie

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva Ă€ldre Ă€nkors/Ă€nklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlĂ€ttande faktorer under perioden de vĂ„rdade sin livspartner i hemmet. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 mĂ€n i Ă„ldern 60-79 Ă„r med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvĂ„rdare. Data analyserades med manifest innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade tvĂ„ teman; Uppfattningar kring stöd frĂ„n samhĂ€llet, slĂ€kt och vĂ€nner samt Övriga underlĂ€ttande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; KĂ€nsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus pĂ„ anhörigvĂ„rdaren, Upplevelse av hur den nĂ€rstĂ„ende mĂ„r, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet pĂ„ vikten av information och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet som information ges pĂ„.

Vaxholmskonflikten - ett fall för EG-domstolen

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

See you, feel you, hear you ... : tre möbler för offentlig miljö

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Styrning i offentlig sektor -En studie av socialtjÀnsten i Göteborg

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar pÄ att det hindrar dem frÄn att göra ett rÀttssÀkert arbete. Lösningen pÄ de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. SocialtjÀnstens övergripande mÄl Àr att skapa sÄ goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmÀtning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjÀlpa socialtjÀnsten att nÄ detta övergripande mÄl.

Arbetsrelaterade besvÀr hos tandlÀkare

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

PÄ vÀg mot en europeisk grupptalan. En undersökning av EU:s lagstiftningskompetens pÄ omrÄdet grupptalan

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Standardisering och anpassning - En studie av Volvos marknadsföring i Europa

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att redogöra för ett internationellt företags marknadsföringsstrategi pÄ den europeiska marknaden, i det hÀr fallet Volvos, sett ur ett standardiserings- och anpassningsperspektiv. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk grund för arbetet. DÀrefter utfördes en empirisk studie av Volvo med hjÀlp av intervjuer med anstÀllda pÄ företaget samt med nyckelpersoner pÄ reklam- och mediabyrÄer. Vid analysen av Volvos marknadsföring har vi Àven anvÀnt oss av reklamfilmer och annat material frÄn företaget. Resultatet frÄn den empiriska studien sattes i relation till de aktuella teorierna.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

HÄllbarhetscertifieringssystem i anlÀggningsbranschen : En studie om upphandlingskrav kopplat till hÄllbarhetscertifieringar i offentliga upphandlingar

HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.

Striden om landsarkivarietjÀnsten i Uppsala Är 1920

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Implementation av 24-timmarsmyndigheten i Offentlig Verksamhet : -

I den hÀr artikeln undersöks implementationen av ett Àrende och handlÀggningssystem kallat Platina vid LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anstÀllda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fÄtt ett fÀrdigt system utan ett som krÀver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som stÀlls pÄ det. Det finns Àven en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten lÀggs ner pÄ grund av organisationsförÀndringar..

PARTIBASERAD EUROSKEPTICISM I NORDEN En komparativ analys av Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet, Sannfinl?ndarna och Sverigedemokraterna

This thesis aims to investigate whether the parties Danish People?s Party, the Progress Party, the Finns Party and the Sweden Democrats can be categorized within the same party family, based upon the parties positions regarding the EU and European integration. The thesis contributes to increased knowledge and deeper understanding about these parties stances toward the EU and European integration, with a particular focus on how euroscepticism is expressed within each party. The thesis addresses the following research questions: which category of euroenthusiast, europragmatist, eurosceptic and euroreject best describes each of the four parties? Do the parties fall within the same category, or are they dispersed across different categories? The categories are based on different conceptualizations of euroscepticism (Kopeck? & Mudde, 2002), which composes the theoretical framework along with an analytical scheme based on the different conceptualizations.

InternprissÀttning inom offentlig verksamhet : en studie av Södertörns Högskola

Bakgrund och problem: De senaste 20 Ären har offentliga organisationer genomgÄtt stora förÀndringar. MÄnga idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattÀmne i media. Andra har blivit populÀra hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. MÄlstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var dÄ olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förÀndringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. NÄgra exempel pÄ dessa Àr bestÀllar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->