Sökresultat:
624 Uppsatser om Europeisk arbetsmarknad - Sida 19 av 42
Informationsspecialist eller informatör; likheter och skillnader på arbetsmarknaden
The change in the information society has affected the development of the labour market for information specialists and informants as well as their roles. Companies are now aware of the fact that information specialists have a variety of important skills and competence that is important for them. The goal of this thesis is to see what defines an information specialist and an informant and also to find out their situation on the labour market. The similarities and differences between the two professions will also be discussed in the thesis. The main method used is the investigation of the job advertisements in the journal DIK-forum from the year 2000 and year 2004.
Europeisk medborgardialog? : En implementeringsstudie av Plan D som i demokrati,dialog och debatt
In an effort to strengthen democracy in the union, the EU in 2005 took a new approach to communications policy to reach out to the citizens. The strategic document "Plan D for Democracy, Dialogue and Debate" was accompanied by two other documents, and the three of them were the core of this policy. Both democracy and communications work means at EU level a higher complexity than in the nation-state arena. Objective of this study is to examine how the implementation of Plan D has turned out in a democracy renewal perspective. To achieve that answers are sought to questions concerning the goals of Plan D, how they are still present today, what happened in practice regarding the efforts that are highlighted, and how the substance of the activities can be judged from a democratic theory perspective.
Parenteral nutrition i hemmet; upplevelser och inverkan på livskvaliteten
Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten.
Kvinnors karriärvägar : En kvalitativ studie om kvinnors vägar till chefspositioner
Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.
Inkomstojämlikheter i Europa : En paneldatastudie som söker finna underliggande orsaker till utvecklingen i 16 europeiska länders inkomstojämlikhet under åren 2000-2010.
Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..
Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem : fallet Göteborg Energi och Volvo Cars
Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De två systemen integreras som ett system och inverkan av olika åtgärder betraktas. Huvudsyftet är att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet är genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn på el där all ny elproduktion beräknas ersätta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utsläpp vid kraftvärmeproduktion är också beräknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest använts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.
Tillbaka till framtiden : Fyra scenarier för EU:s framtid efter eurokrisen
The starting point of this study is theories of European integration, which are used to formulate different scenarios about the future of the European Union. This is made in regards to the eurocrisis which has intensified the discussion about how to change the construction of the euro to overcome the economic difficulties that has arisen. In this study, four different scenarios are presented: "An updated Europe", "A new Europe", "The death of the euro" and "Goodbye Greece". The first two scenarios takes its starting point in the neofunctionalist theory of European integration and describes how the EU might increase its level of integration in different ways. We can either see a development where the EU tries to improve the implementation of the rules that are meant to coordinate the member states? economic policy, or we might encounter a more advanced integration where fiscal policy competences are transferred to the EU-level.The latter scenarios, however, takes another theory in to account, liberal intergovernmentalism, and describes how the eurozone might be fragmented in different ways due to conflicts of interest between lenders and countries that has to receive loan-packages.
Om europeiska fattigdomsteorier och deras tillämpbarhet, relaterade till policydokument för EU:s fattigdomsår 2010.
This master?s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ?Year 2010 against Poverty?. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty.
Ungdomsarbetslösheten i Spanien och Nederländerna : Varför skiljer den sig åt?
Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..
Revisionsbyråers signalvärde
Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.
EMU : och dess påverkan på de finansiella marknaderna.
Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.
EUropean identity På (o)lika villkor?
Ever since the nation-state has existed identity has been a big deal, it is told that identity is a tool needed to be able to receive consensus from the people concerned on a certain matter. As the European Union is continuously shaped and reshaped due to changing geographical borders, as a consequence of new member-states the aim to integrate the Union equally across its surface has not been an easy task to solve. A lack of trust from the inhabitants in the European Union is a fact, and therefore the main duty of the Union has become to rebuild the trust from beginning to end, creating a Union which easily can be identified with. Since the process of national identity relies upon an excluding-including process and the use of the Other, the identification process on an European level has indeed had fierce effects on the inhabitants within and outside the Union.One of many things that this essay aims at showing is how mythmaking has become a way used by the elite in the Union to integrate a European identity, the myths refer back to a Golden Age when Europe was prosperous and in bloom. Among other tools used to integrate and create a European identity we find such as; unity in diversity, a cultural inheritance based on common denominators such as Christianity and Latin traditions, symbols and a European citizenship.
Norsholm - i periferins mitt
Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön
Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande
turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land.
Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor
bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden
genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett
alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta
sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort.
Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om
Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för
pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta
avgångar inom regionen.
Flera viktiga planeringsfrågor aktualiseras beträffande Norsholms framtid, men
den viktigaste är var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder
en strategi som kan formuleras genom ett program..
Mötet med den svenska välfärdsstaten - En intervjustudie om hur europeiska barnfamiljer som migrerat till Sverige upplever mötet med nya familjevillkor i välfärdsstaten
This bachelor essay studies families that have migrated from countries in Europe to Sweden,and their experiences of adapting to new conditions of the Swedish welfare state. Theirexperiences are studied firstly from an institutional point of view, which refers to the family?s experience of adapting family life to Swedish family social policy. Secondly it focuses how the families experience new norms and values connected to Swedish family social policy. The main aim is to seek what problems families migrating to Sweden might be confronted with when adapting to new conditions of the welfare state.
Glaskrossare på hög nivå - en studie av strategier för jämställdhet inom två organisationer
I Sverige ser vi idag en arbetsmarknad som är långt ifrån jämställd, detta kan man se exempel på inom svenska företags- och organisationsledningar samt styrelser där kvinnor är starkt underrepresenterade. Den rådande strukturen bidrar till att kvinnor i stor utsträckning exkluderas från de högsta befattningarna och har svårt att överkomma de hinder som möter dem under karriären. Dessa hinder brukar benämnas glastak då de syftar till det osynliga tak som försvårar kvinnors tillträde till de högsta positionerna. Vi vill i denna uppsats belysa vikten av ett aktivt engagemang och arbete med jämställdhet för att hjälpa kvinnor att avancera inom den egna organisationen. Genom fallstudier av två organisationer som använt sig av jämställdhetsprojekt i sitt arbete för en jämställd arbetsplats vill vi analysera hur de främjar att kvinnor på lika villkor som män skall kunna nå toppositionerna.