Sökresultat:
2123 Uppsatser om Europas grönaste stad - Sida 27 av 142
SlÀktforskaren mot landsarkivarien. En fallstudie av offentlighetslagstiftningens tillÀmpning pÄ 1920-talet
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Kallbad som turistattraktion : En studie om destinationsutveckling av Stockholms stad
Stockholm is considered as a tourist destination which has a lot of offers to attract tourists and if it utilizes it water better it can give a wonderful and unique experiences and cold baths may become an image to it.The aim of this study is to shed light on the open-air swimming-baths and shores of Stockholm. Also how to use this advantage as it?s a city based on many islands, the purest water in Europe and this makes Stockholm as a destination a very attractive place for tourism. For a better understanding of our study, we have studied the quality and quantity to see how people began to exploit open-air swimming-baths throughout history everywhere in Europe and specifically of Stockholm city sea shore. We did a study on the history traditions of open-air swimming-baths and how it can be a tourist attraction through books and interviews, scientific articles and our personal observation, so that we can analyze how to develop sustainable tourism in the future and how Stockholm city can make development of opportunities for the future.
Talent Management. En studie av det praktiska arbetet med Talent Management i fem företag
Globalization and demographic changes are forcing today?s companies to be more competitive in order to reach success. The increasing competition is proving a challenge for companies to recruit and retain competent, talented staff. To meet these challenges, Talent Management was developed during the 1990s and supplies a new and innovative way to deal with personnel management. Due to Talent Management being a relatively new theory, there is at present no generally accepted definition of the theory.
HÄllbar livsmedelsproduktion : EU:s och Jordbruksverkets mÄl samt svenskajordbrukares uppfattningar om hur ett hÄllbart jordbrukskall bedrivas
Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.
SĂ€llskap
Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gÀllande smaken dÄ. TÀnkte pÄ vad jag gör nu och att de geometriska formerna Àr dagens arkitektur och vÄr urbana formhistoria. Former som finns i vÄr stad. Och genom att finnas hÀr har de format och prÀglat mig pÄ olika sÀtt. TÀnker att allt det geometriska Àr mÀnniskans verk, att det organiska Àr naturen.
Rytm
Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gÀllande smaken dÄ. TÀnkte pÄ vad jag gör nu och att de geometriska formerna Àr dagens arkitektur och vÄr urbana formhistoria. Former som finns i vÄr stad. Och genom att finnas hÀr har de format och prÀglat mig pÄ olika sÀtt. TÀnker att allt det geometriska Àr mÀnniskans verk, att det organiska Àr naturen.
Att leva uppdraget
Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.
Arkiv pÄ undantag. DispensarkivvÀsendet inom Uppsala landsarkivdistrikt 1905 - 1919
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Hur har jÀrnbruksarkiv förtecknats? En studie i att jÀmföra olika bruksarkivs innehÄllsförteckningar och arkivförteckningar
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Processorienterad dokumenthantering i teori och praktik. En fallstudie av Uppsalahems bevarande- och gallringsplan
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Motivation i offentliga organisationer ? Konsten att motivera trots ekonomiska begrÀnsningar
I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.
"Jag fÄr ont i huvudet men det Àr deras framtid" En studie om möjligheter och begrÀnsninga inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö
Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.
Liten butik i en mindre stad : Butiksmiljöns betydelse för enskilda klÀdesbutiker
Det Àr vÀlkÀnt att stora kedjor etablerar sig allt mer pÄ marknaden. Det blir dÄ viktigare för de smÄ enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klÀdbutiker studerats och hur de med hjÀlp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien dÄ dessa har större möjligheter att pÄverka och skrÀddarsy sina miljöer för att pÄ sÄ sÀtt sticka ut ur mÀngden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingÄr exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det Àr dessa tre delar som Àr utgÄngspunkterna för rapportens innehÄll.
Urban Building vid Hornsbruksgatan : Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan
Kandidatprojekt Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid bÄde stad och park skapa en levande miljö dÀr de olika nivÄerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestÄende av bostÀder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt Àr ganska slutet öppnas upp för allmÀnheten och disponeras i förhÄllande till grad av offentlighet..
Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare
Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.