Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.

I denna uppsats undersöks om, och i så fall hur, man översätter könsneutralt på Europaparlamentet. Man kan översätta könsneutralt genom att till exempel skriva han eller hon, använda passiv eller plural. För att kunna undersöka hur man översätter könsneutralt, redogörs för vad genus och könsneutralt språk är, vilken roll genus spelar för denna typ av översättning, vilka olika genusaspekter som är viktiga för tyska och svenska, och terminologiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkten bygger på feministisk lingvistisk och översättningsteoretisk litteratur som Simon, Thüne och Leonardi, Jobin och von Flotow. Material och metod baseras på interna dokument som Europaparlamentet gett ut.

Avsikten med denna undersökning är att utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt studera svenska kvinnliga europaparlamentarikers upplevda möjligheter i Europaparlamentet. Hur upplever de att de kan påverka den politiska processen och har deras partitillhörighet någon betydelse för de upplevda möjligheterna? Studien bygger på litteraturstudier och en kvalitativ metodstrategi i form av intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex svenska europaparlamentariska kvinnor varav tre är socialdemokrater och tre är moderater. Gemensamt för de socialdemokratiska och moderata kvinnorna är att deras politiska diskurs är vägledande i det europaparlamentariska arbetet.

The study seeks knowledge about the Swedish euro-scepticism and about the work of the Swedish euro-sceptical Members of the European Parliament (MEPs). How do they work in an environment where the norm is to have a positive attitude towards a future federal state of Europe? How do they regard their own situation and possibilities to make a change?The study includes a debate on today's Swedish euro-scepticism as background. My finding about the MEPs? work is that their way of acting in the European Parliament does not distinguish from other MEPs? in large.

Vi har valt att ägna vår uppsats åt de svenska europaparlamentarikerna. Utgångspunkten för vårt arbete är en B-uppsats från 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas inställning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjälp av litteratur på området lättare kunnat förstå de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och Europaparlamentet samt dess parlamentariker.Vår uppsats kärna är den enkät vi låtit våra svenska parlamentariker från den nuvarande samt den förra mandatperioden svara på.Det vi kommit fram till i denna uppsats är att den nationella partipiskan biter minst lika hårt vare sig man som europaparlamentariker är kritisk eller positiv till EU. Utifrån våra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker är mer benägna att bryta mot sin nationella partilinje än EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Studiens syfte var att genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv analysera hur identitet har använts som ett argument i relation till Turkiets medlemskapsförhandlingar i 2007 års plenumdebatter i Europaparlamentet. Till grund för studien är alltså ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt tidigare forskning kring vilken roll identitet har när det gäller framtida medlemsstaters framtidsutsikter i EU och forskning kring hur turken ses som ?den andre? i den franska politiska diskursen.En kvalitativ dokumentanalys tillämpades på de utvalda Europaparlamentsdebatterna och ett analysschema konstruerades utifrån teorin för att organisera resultatet. Analysschemat är indelat i två kolumner och fyra kategorier. I den första kolumnen placerades de fynd där turken/Turkiet ses som ?den andre? och i den andra kolumnen placerades de uttalanden där turken/Turkiet ses som en del av Europa.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

A qualitative document analysis is used to answer the aim of this thesis that is to find out if the relation between the European Union and Belarus has changed from confrontational to reparational in between the two parliamentary elections that was held in the country in the years of 2004 and 2008. The study focuses on debates from the European parliament in association to the elections in Belarus to see if the rhetoric used in the debates have changed. It is found that the rhetoric used in the European parliament after the 2004 election in Belarus are extremely confrontational and the members of the debate expresses their thoughts of Belarus in a rather harsh way. It has also been found that the rhetoric used in the European parliament after the 2008 election in Belarus are more diplomatic and have the tendencies of a warmer relation to Belarus although there are still some confrontational views among the members..

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav.

Written declarations in the European Parliament have not been given muchattention in the field of political science. The scope of this Master's thesis is toexamine whether symbolic politics are present in written declarations and howthis may show. In this study, the aspects of symbolic politics of writtendeclarations of the sixth parliamentary term are examined using a taxonomy foridentifying symbolic politics developed by Peter Santesson-Wilson. Thetaxonomy is applied on 15 written declarations, all adopted by the EuropeanParliament, dealing with a variety of EU-related issues, ranging from July 2004 toJuly 2008.The main findings of the study show that symbolic politics is a presentphenomenon in nearly all written declarations (13 out of 15 cases) subject to thisstudy.In the final chapter of this study inter alia symbolic politics as a deliberateaction is discussed in the view of written declarations. Irrespective of this, onecould say that symbolic politics are institutionalised in the European Parliament,at least when it comes to written declarations..

Deliberative democracy theory has been prominent within political science research since the early 1990?s, often applied in studies on postnational democratic constellations, in particular the European Union. Of the main institutions of the union, the European Parliament stands out as somewhat understudied from this point of view, which is why the main aim of this thesis is to study the conditions for deliberative democracy in the European Parliament.From deliberative democratic theory four criteria have been selected to function as methodological framework in analysing the institutional structure and proceedings of the parliament. Each of the criteria is applied separately to the practice and function of the plenary sessions, the parliamentary committees and the political groups. The analysis shows that the conditions for deliberative democracy differ between the three fora, as do their respective roles in parliament, but all in all they supplement each other.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election.