I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

Enligt Svensk intern rätt kan en skattskyldig som lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen både påföras skattetillägg genom ett disciplinärt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen år 1953 är vi rättsligt bundna av konventionsrätten. Artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat?. En fråga som uppstår är huruvida skattetillägget är förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?Brottmålsrättegång? är ett autonomt begrepp.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

I Sverige råder vittnesplikt, vilket innebär att du är skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna är dock många gånger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de ställer upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika åtgärder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas även möjligheten till att vittna anonymt något som används i många europeiska länder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har även gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för åtal.

Kriget i Syrien har lett till att mer än 9 miljoner människor tvingats fly från sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i någon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande från Syrien åtminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd, även i brist på grunder att beviljas flyktingstatus. En sådan praxis förekommer inte i någon annan medlemsstat.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Studiens syfte var att analysera utvalda domar från Europadomstolen mot Sverige, gällande artikel 6i Europakonventionen. Det här är ett relativt ?nytt? forskningsfält men den forskning som genomförtsvisar att individens grundläggande rätt till rättvis rättegång kränks. De vanligaste orsakerna äratt domstolarnas handläggningstider drar ut på tiden samt domar fastställs utan muntlig förhandlinghålls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försäkra individens grundläggande rättighetensom till exempel alla individers rätt till rättvis rättegång.

Sammanfattning:Rätten till försvarare vid polisförhör Den gängse uppfattningen bland allmänheten verkar vara att det alltid finns en försvarare närvarande, när en person som är misstänkt för brott, blir förhörd av polis och att detta är en mänsklig rättighet. Men hur ser det ut i verkligheten och kan det överhuvudtaget sägas finnas någon sådan rätt för den misstänkte? Dessa två frågor har jag försökt besvara i denna uppsats. Uppsatsen bygger dels på en stickprovsundersökning från Göteborgs tingsrätt och dels på en genomgång av regler och praxis utifrån rättegångsbalken och Europakonventionen. Min slutsats blir att rätten till en försvarare vid polisförhör är svag och att möjligheten att biträdas av en försvarare vid dessa förhör inte heller används i någon större utsträckning.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

In the European Convention and the EU charter the principle ne bis in idem is provided, which implies that a person can not be tried or punished twice for the same offense. Since the European Convention was incorporated into Swedish law in 1995 the principles application has been discussed in tax law. Several cases have been examined by the European Court and the Supreme Court (HD) in order to determine whether dual punishment has occurred in the national rules concerning tax surcharge, tax crime and accounting fraud. The judicial trials have brought different assessments concerning the matter, which have resulted in a lack of clarity on the application of the principle in Swedish law.The thesis purpose is to clarify whether the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime, and the relationship between tax surcharge and accounting fraud.The authors' conclusion is that the principle ne bis in idem is applicable on the relationship between tax surcharge and tax crime because both sanctions are considered criminal in nature and concern the same crime, since they are based on substantially the same circumstances. Furthermore, the principle ne bis in idem is considered applicable on the relationship tax surcharge and accounting fraud, because both sanctions are criminal in nature and their circumstances have a connection, therefore they are considered as the same crime..

The purpose of this essay is to review the Swedish international development cooperation carried out by Sida to control whether the implementation of the international aid is compatible with the policy. There are a lot of different ways to implement the economic aid that are being used by the donors today. The Swedish method has since the 1960s mainly been focused on attempting to diminish the poverty in the world. In the latest time another goal has been added, that is a focus on supporting the civil rights. This essay will be concentrated to aim on what kind of countries receiving aid from Sweden, and exactly why these countries are being chosen.The main question of this essay is: What countries are receiving the international developing aid, and how can this distribution be understood? To answer the main question there are two themes in the essay:? What kind of countries is supposed to receive developing aid from Sweden according to the policy?? What kind of countries is receiving the aid, and how can this be understood?This essay is mainly based on quantitative data obtained from Sida, together with index of corruption and poverty will the different types of Swedish cooperation countries be described.The conclusions of this essay are that there are two objectives of the policy: to fight poverty, and to strengthen the civil rights.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och undersöka markägarens rätt till ersättning vid ianspråktagande av mark för gruvdrift. Den rättsdogmatiska metoden det vill säga den juridiska metoden har använts för att besvara frågeställningen. Dock har bristen på rättspraxis gjort att tyngdpunkten har lagts på de andra rättskällorna det vill säga lag, förarbeten och doktrin. Uppsatsen har redogjort för äganderätten och egendomsskyddet i regeringsformens 2 kapitel 15 § och Europakonventionen, det vill säga redogjort för vilka inskränkningar som kan göras i äganderätten samt beskrivit processen från undersökning till färdig gruva. Tyngdpunkten i uppsatsen har lagts på att redogöra för minerallagens ersättningsbestämmelser nämligen minerallagens 7 kapitel men även expropriationslagens 4 kapitel.