Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motståndet mot Turkiet förklaras? Dessa frågor besvarar vi i den här uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de är relevanta utifrån de kriterier som ställs i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att många motståndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har därför även en avslutande del som analyserar och förklarar den här aspekten av motståndet.

This thesis focuses on how sewdish politicians try to argue to get other EU-countries to accept a larger responsibility for refugees. Since the war in Iraq broke out in 2003 there have been a great increse in the number of refugees arriving to Europe. Sweden have accepted a very large part of these refugees. This have sparked a debate in Sweden aboute how reasonable it is that sweden accepts a proportionaly much larger number of refugees than other countries within the EU. The swedish gouvernment policy is that responisbility for refugees and migration is something that should be shared by all members of the union.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Hilding Anders är idag en av de främsta sängleverantörerna i Europa och Asien och äger mågna stora varumärken. Dagens handkontroller för Hilding Anders känns utdaterade och behöver en uppdatering för att bättre locka till sig kunder..

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa står inför en situationdär bolags finansieringsmöjligheter kan komma att påverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebär att all leasing måste klassificeras somfinansiell. Detta får effekter i en bransch som i dag redan är ansträngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing får effekter påtransportbranschen i USA. Rapporten ämnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan få för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utröna hur en omfattande förändring avregelverket IAS 17 kan påverka en redan ansträngd bransch i form avförsämrad finansiell ställning.Avgränsning: Avgränsning görs till transportbolag i Europa från länder sompresenterar en väsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats där författarna utgår fråndata hämtat ur årsredovisningar via databasen datastream.