In Sweden there are currently two separate guidelines you may use whenperforming calculations on frameworks, BKR and the Eurocodes. Although at theend of 2010 you are not allowed to use BKR any longer and only the Eurocodeswill be viable. The aim of this thesis is to explain how the Eurocodes and EKS work and alsohow they compare to the current guideline BKR. Similarities and differencesbetween these guidelines are also discussed so that the reader will get a betterunderstanding of how the Eurocodes are applied. The areas discussed are asfollows:Principles and adviceSafety ClassesSymbols and IndexesLifespanLoads and partial coefficientThe thesis also deals with the impact that this transition into a new guideline willhave on corporations, guideline costs, education and computer software. As anexample a rough estimate on what costs this transition will create on a companywith 20 employees is also included. Calculations have been performed in order to investigate how the design valuesdiffer between the two guidelines, the Eurocodes and BKR.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i Umeå. På företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s uträkningar i form av handberäkningar och att presentera vad programmeträknar. Programmet i fråga är ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns ävenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon använder sig av Eurokoder och det är enligtdessa handberäkningarna har gjorts.

Commissioned for this report is Ramboll, Bridge and Tunnel Unit in Stockholm. Theidea throughout the work has been to primarily help bridge designers compilingadvice and instructions on how fatigue verification for railway bridges in reinforcedconcrete shall be performed under the new rules, the Eurocodes.After the introduction of the Eurocodes in 2011 has major problems emerged amongdesigners around Sweden. In some areas, it differs in the calculation rules comparedwith rules from the Swedish Transport Administration and the National Board ofHousing, Building and Planning calculation. Fatigue verification is one area where thenew calculation rules are different from the past.A large part of the report has been to interpret and find the relevant information inthe Eurocodes concerning fatigue. When questions or doubts have surfaced, this hasbeen discussed with Elisabeth Helsing at the Swedish Transport Administration andbridge designers at Ramboll.The result is a report where the structure is organized in the way that the bridgedesigners can move from cover to cover and realize that fatigue verification in realityfollows the same order as the report's sections.

Syftet med införandet av Eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med Eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa Eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar Eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär.

Detta arbete bygger på en jämförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limträkonstruktion. Referensobjektet är en tennishall belägen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början på 90-talet i form av en treledsram med taktäckning av PVC duk som vilar direkt på limträbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste åren har konstruktionen uppvisat tecken på svagheter med bl.a. stora sprickor i limträbalkarna, dessa skador kulminerade i att på begäran av kommunen stänga av anläggningen för fortsatta spel.Oavsett om beräkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som är norm idag så har stommen inte tillräckligt bärighet för sin egentyngd och dagens snölast.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis.To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master?s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms.We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med byggteknikavdelning på Ramböll Sverige AB, i Norrköping/Linköping. På företaget finns ett behov av att förenkla arbetet med vindlastberäkningar för hallbyggnader enligt Eurokoden. Idag använder företaget en förenklad metod som överdimensionerar. För att kunna göra en mer exakt beräkning helt enligt Eurokoden och effektivisera arbetet har det i detta examensarbete skapats en beräkningsmall för detta ändamål. Beräkningsmallen har tagits fram i programmet Microsoft Excel.För att också kunna se konsekvenserna av att jobba med en förenklad metod, har det utförts en jämförelsestudie mellan två befintliga projekt på företaget.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc.Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag.Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt.När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft..

Detta examensarbete har gjorts i syfte att få fram förankringslängder till ett bergförankrat vindkraftverk.Målet med examensarbetet har varit att få fram längder på förankringstag och en prövning av flera olika stagvarianter har gjorts.Det dimensionerande momentet och egentyngden på vindkraftverket har tagits från ett tidigare projekt beläget i Solberg. Dessa krafter har fördelats ut till stagen och förankringslängder har tagits fram. De delar som har hanterats i rapporten utöver dimensioneringen är stagvarianter, borrning av stag, injekteringsbruk och provdragning. En bottenplatta i form av en oktogon har använts i dimensioneringsprocessen. Stagen har placerats i en cirkulär form i ett lager.

The regulatory framework for constructional calculations in Sweden did expire In January the 1.st, 2011.Since then the constructional regulatory that originally were composed by Boverket (BKR) has been replaced by new common range (Eurocodes) for the entire European Union. This transition has led to changes in existing rules and standards regarding dimensioning area in Grids and has forced a need for updating to structural Engineers.The new calculation system has caused time-consuming studies of the new rules and a proper understanding of all the advice and regulations for the entire profession.This study has been carried out in cooperation with the firm "Knut Jönson Ingenjörs AB i Stockholm?, that has been affected by this transition as all other consulting firms. The firm has requested for a calculation method of wall beams according to Eurocodes. The study's focus is therefore to clarify the rules and guidelines regarding the design of wall beams according to the new regulation.

Till grund för detta examensarbete ligger en ineffektiv process, samt dubbelarbete som idag utgör arbetsgången vid CAD-projektering för konstruktörer hos Structor i Karlstad. Målet med examensarbetet är att genomföra en kompatibilitetskontroll av 3D-modelleringsprogrammet Tekla Structures 15.0 mot analys- och beräkningsprogrammen Autodesk Robot Structural Analysis Professional 2010 samt Strusoft FEM-Design. Syftet är att med hjälp av kompatiblitetskontrollen utgöra vilket av programmen Autodesk Robot och FEM-Design som bäst lämpar sig att köras tillsammans med Tekla Structures utifrån valda faktorer. Två äldre examensarbeten används för att få en uppfattning om FEM-Design. För att undvika det omfattande och tidskrävande arbetet med att skapa två modeller, en grafisk samt en analytisk modell, finns en lösning. Genom att skapa den grafiska modellen i Tekla Structures 15.0, vilket sedermera genererar den analytiska modellen, och sedan exportera den via länk till Autodesk Robot Structural Analysis 2010 behövs bara en modellering.

Användandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan många år tillbaka och har under det senaste årtiondet även använts som bärande konstruktionselement. Materialets främsta egenskap är att det är transparent och därmed släpper igenom ljus. Detta gör också att ett utökat användningsområde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns ännu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bärande glaselement ska gå till, men det pågår arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.Några av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp, det är också ett känsligt material för temperaturförändringar.