Detta examensarbete har genomförts på begäran av byggnadstekniska byrån i Uppsala. Företaget behöver en ny beräkningsmall med vindlastberäkning för väggar och olika taktyper enligt Eurokod.I dagsläget använder företaget en beräkningsmall som är baserad på gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte användas längre enligt nya bestämmelser inom branschen. Enligt de nya bestämmelserna bör dessa vindlastberäkningar genomföras med hänsyn till Eurokod i framtiden.För att kunna beräkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera beräkningsgången har man utvecklat en beräkningsmall baserad på Eurokod. Alla nödvändiga parameterar enligt standarder har använts i beräkningsmallen och användaren tillåts genomföra en snabb och enkel inmatning av projektmått för att på ett automatiserat sätt genomföra belastningsanalysen.

I detta examensarbete studeras normbytet från BKR till Eurokod på en tillbyggnad till Växjö sjukhus. Tillbyggnaden kallas Hus X. I studien jämförs lastnedräkning och dimensioneringar mellan normerna, tillämpat på Hus X.Beräkningar och dimensioneringar sker i detta arbete enligt Eurokod. Resultaten jämförs sedan med de resultat som Martin & Co tagit fram enligt BKR.Dimensioneringar som utförs i denna studie är på tre stålpelare och en stålbalk.Materialkostnader kommer att minska något med normbytet. Stomdelarnas dimensioner skiljer sig dock ytterst lite mellan normerna, materialkostnaderna minskar därmed marginellt..

Metoden för att dimensionera stålpelare med avseende på böj- och böjvridknäckning enligt Eurokod 3 är omständlig och tidskrävande. Syftet med arbetet var att skapa beräkningshjälpmedel som underlättar dimensionering för hand enligt Eurokod 3. Först studerades bakgrunden till de befintliga dimensioneringsformlerna, hur de uppkommit och varför de ser ut som de gör. Sedan kunde hjälpmedel i form av interaktionsdiagram och tabeller tas fram. Interaktionsdiagrammen visar t.ex.

I dagsläget finns ingen bearbetad beräkningsmodell för fästplåtar enligt Eurokod. Syftet med detta examensarbete är att utforma en fungerande och lättförståelig beräkningsmodell för dessa fästplåtar. Arbetet har begränsats till fästplåtar med fyra och sex förankringar bestående av varmvalsat stål samt armeringsstänger som förankring. Beräkningsmodellen är uppbyggt med hjälp av studier på gamla beräkningar samt nya aspekter som anses vara relevanta som sedan översatts till Eurokod.  Fästplåten har analyserats utifrån normalkraft, tvärkraft och moment samt samverkan mellan dessa krafter. Varje ingående konstruktionsdels kraftkapacitet har kontrollerats och sedan sammanställts till en totalt tillåten kraft.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

I dagsläget finns ingen bearbetad beräkningsmodell för fästplåtar enligt Eurokod. Syftet med detta examensarbete är att utforma en fungerande och lättförståelig beräkningsmodell för dessa fästplåtar. Arbetet har begränsats till fästplåtar med fyra och sex förankringar bestående av varmvalsat stål samt armeringsstänger som förankring. Beräkningsmodellen är uppbyggt med hjälp av studier på gamla beräkningar samt nya aspekter som anses vara relevanta som sedan översatts till Eurokod.  Fästplåten har analyserats utifrån normalkraft, tvärkraft och moment samt samverkan mellan dessa krafter. Varje ingående konstruktionsdels kraftkapacitet har kontrollerats och sedan sammanställts till en totalt tillåten kraft.

I dagens samhälle blir det mer och mer aktuellt att bygga på höjden. Befintliga byggnader påbyggs med fler våningar vilket innebär att den bärande stommen måste förstärkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stål som förstärks med plåtar utanpå flänsarna. Vid dimensionering av förstärkta stålpelare enligt Eurokod 3 räknas tvärsnittet som ett nytt tvärsnitt och all last påförs i ett steg. I det verkliga fallet gäller att när den högre lasten påförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.

From January 1st 2011 the use of Eurocode will be mandatory for all constructionprojects. Eurocode is the common European set of struc-tural design codes which willreplace BKR (Boverkets Kon-struktionsregler). BKR is the Swedish set of structuraldesign codes that was used up until December 31 2010. For consulting firms this willcre-ate a need for them to invest in the standards and in education for thecoworkers. This will involve both time and costs for the company.The purpose and aim of this master thesis is the development of compute examplesand calculations aid by dimensioning with Euro-code.

Sammanfattning Svikt och vibrationer i bjälklag har sedan länge varit en vanlig orsak till klagomål från brukaren. Klagomålen kommer främst i samband med byggnader som är konstruerade med lätta bjälklag, alltså byggnader som har en stomme av stål eller trä. [6] Examensarbetet behandlar svikt och vibrationer i ett kassettbjälklag av massivträ som är dimensionerad enligt gamla normen, det vill säga BKR. Arbetet omfattar litteraturstudier och beräkningar i ett eget utvecklat beräkningsprogram för dimensionering av träbjälklag baserad på Eurokod i MathCad. Det genomförs även en undersökning med hjälp av enkäter som besvaras av boenden på Flintyxan i Uppsala. Resultaten av undersökningen och beräkningarna redovisas i form av tabell och diagram.

Masonite Beams AB är ett företag som är väl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till främst Norge, men även till de andra Nordiska länderna. Masonite Beams behöver därför skapa nya spännviddstabeller för sina I-balkar med hänsyn till de olika nationella bestämmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjälklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjälklag. Samtliga aktuella länder baserar sin dimensionering på Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spännvidden för ett HI300 bjälklag.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Byggnadsnormerna har sedan mitten av 1900-talet gått från att vara ett nationellt framtaget dokument där samtliga normer som regleras ryms i en mindre upplaga om ett hundratal sidor, till de idag internationellt framtagna och nationsanpassade Eurokoderna som omfattar tusentals sidor. I skiftet från BKR till Eurokod reducerades samtliga karakteristiska hållfasthetsvärden för tryck vinkelrätt mot fiberriktningen hos trä. Anledningen till denna reducering är att en ny provningsmetod ligger till grund för hållfasthetsvärdena. CEN EN408 är den provningsmetod som används i Eurokod och utgår ifrån en helt belastad provkroppsom gör att inga närliggande fibrer hjälper till att öka tryckkapaciteten. De karakteristiskavärdena enligt EN408, tillämpas i en annan beräkningsgång än tidigare som i vissa fall är mer komplicerad men som är bättre anpassad till olika lastfall än tidigare normer.

Idag är det vanligt i, bland annat, Stockholm att bygga om vindar i gamla sekelskifteshus till lägenhetsvåningar som ett arbete i att förtäta staden. Vid dessa ombyggnationer är det vanligt att arkitekten vill förändra takstolen för att till exempel få en bättre rumskänsla.Takstolar som är vanliga i bostadshus är uppstolpat tak, ramverkstakstol, fackverkstakstol och svensk takstol. I detta arbete studeras den svenska takstolen som är helt dominerande i bostadshus och finns i flera olika varianter i hus från 1800- och 1900-talet i Sverige. Denna typ av takstol har en utformning som möjliggör inredning av vinden.Syftet med detta arbete är att med hjälp av två referensobjekt från Östermalm i Stockholm (kvarteret Tallen och kvarteret Adlern) undersöka vad som händer om takstolen förändras och detta görs med avseende på standarderna BABS 1946 samt Eurokod. Detta i syfte att samtidigt göra en jämförelse mellan dessa två standarder.Teorin har behandlat hur last- och dimensioneringsberäkningar görs med avseende på brottgräns utifrån de studerade standarderna.Totalt undersöktes 3 olika förändringar av takstol per referensobjekt där antingen hanbjälken togs bort eller något av stödbenen.

SammanfattningEn konstruktör stöter ofta på detaljlösningar i betongkonstruktioner för vanligtåterkommande konstruktionsdelar. Trots att detaljerna ofta är likvärdiga tillutseendet så skiljer sig utformningen på detaljerna. Detta för att den gällandenormen, Eurokod 2, inte specificerar vilken lösning som är den bästa utanlämnar lösningen öppen för konstruktören att tolka. För att arbetet med dessadetaljer ska kunna utföras på ett enhetligt sätt samt för att säkerställa attutformningen sker korrekt enligt gällande norm krävs en tydligberäkningsgång med tillhörande typdetaljer för konstruktören att följa. Syftetmed denna studie har varit att ta fram armeringsutformning för olika slagstypdetaljer av platsgjutna betongkonstruktioner med tillhörandeberäkningsgångar samt hänvisningar till gällande norm.