Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Ett sätt att reducera kvalitetsbristkostnader i ett företag är att genomföra förbättringsarbeten med metodiken DMAIC, oftast använd inom Six Sigma-projekt. Mängden litteratur om DMAIC i tjänsteföretag är mer begränsad än liknande litteratur för tillverkande företag och den litteratur som finns saknas en djupare beskrivning av de olika faser som DMAIC består av. Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra hur DMAIC- metodiken kan anpassas för att lösa återkommande problem i en process tillhörande tjänsteföretag. Detta görs genom att utgå från författare med stor erfarenhet inom kvalitetsområdet, Magnusson, Kroslid och Bergman samt Juran och undersöka hur deras definitioner av DMAIC kan anpassas och användas i ett tjänsteföretag. Som strategi valdes att göra en fallstudie på EuroMaint Rail AB, ett tjänsteföretag som utför tågunderhåll för ett flertal svenska tågoperatörer.

En del av verksamheten vid EuroMaint Industry AB i Skövde består av att tillverka och sälja maskinsystem för tillverkningsindustrin. Ett av dem är fixturer för fastspänning av bilväxellådskåpa, inför bearbetning. Fastklämning av denna detalj i fixtur sker med hjälp av hydrauliska spännare som arbetar i sekvens med olika tryck samt fastspänningskraft. Styrningen sker med hjälp av en sekvensenhet som dels är skrymmande, dels har relativt hög framtagningskostnad. Det här examensarbetet har syftat till att ta fram en ny sekvensenhet med mål att få en kompaktare lösning med en lägre framtagningskostnad.

Allting började med att jag fick i uppdrag av EuroMaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersätta en utgången display som inte längre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att välja ut en modern, lämplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta på. Efter att ha letat hos någraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skärm från det japanska företaget Kyocera var den som passade bäst. Skärmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sätta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krävdes en snabbare krets än en microcontroller för att använda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gällde.