Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv..

Bostadsmarknaden har länge varit tuff i Sverige och gjort det svårt för många att få ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmärkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte är att undersöka hur två stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vräkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna påverkas av kommunala och nationella direktiv. Frågeställningarna som har behandlats under studiens gång är: Hur ser det vräkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vräkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur påverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vräkningsförebyggande arbete?Det är en kvalitativstudie som har grundats på semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vräkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett gräsrotbyråkratiskt perspektiv.

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats.

EU har en längre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar även med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillämpa IASB:s regelverk i sina årsredovisningar. Syftet med vår uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler påverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansräkningen.

Det finns många olika typer av affärssystem på marknaden och företagen har investerat i egna unika IT-lösningar, vilket har medfört att man har låst in sig i den egna tekniska plattformen genom bland annat punkt till punkt- implementationer. För att råda bot mot detta är det då önskvärt att olika system och applikationer ska kunna kommunicera med varandra genom att utbyta data på ett standardiserat sätt. För att uppnå dessa integrationsmål har en tjänsteorienterad arkitektur, Service Oriented Architecture (SOA) växt fram. Syftet med denna uppgift är att undersöka möjliga metoder för att utveckla en tjänstebaserad arkitektur för integration mot Avantra AB:s upphandlingssystem, Avantra Upphandling. Detta utifrån krav och direktiv som ställdes av Avantra samt de möjligheter och begränsningar som styrs av deras utvecklingsmiljö, -verktyg och -rutiner.

Denna rapport behandlar konstruktionsarbetet där målet är att ta fram ett lösningsförslag samt underlag för framtida utveckling av en sekundär böj för bensinrörsystem i plast. Arbetet genomfördes i helfart under period 4 vårterminen 2012 och är ett examensarbete på grundnivå för examen Högskoleingenjör inom konstruktion. Kungsörs Plast AB är projektets uppdragsgivare och de är i behov av en ny mer kompakt och mer konkurrenskraftig  true secondary 90º böj, det vill säga en böj som är helt omsluten av ett sekundärt mellanutrymme. Problematiken ligger i bibehållandet av det sekundära utrymmet genom hela komponenten. Detta arbete är tänkt som en förstudie för vidare utveckling på företaget. Projektet hade klara mål och direktiv att arbeta utifrån och en kravspecifikation upprättades i samarbete med uppdragsgivaren. Målet är att hitta en lösning som uppfyller samtliga krav och direktiv och sedan realisera dessa med hjälp av prototyper. Arbetet genomfördes utifrån en designprocess som SVID tagit fram. Denna är uppdelad i sex olika steg  som täcker upp allt som sker i arbetet från uppstart till avslut och utvärdering.

Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen. Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget.

Bakgrund: Både Lpo 94 och Lgr 11 förespråkar jämställdhet mellan könen och vi som jobbar inom skolan skall alla verka för detta. Som språklärare kan jag dra mitt strå till stacken bl.a. genom att hitta läromedel som lever upp till läroplanens direktiv om genustänkande. Johanna Nihlén och Sara Nilsson (2006) uppmanar eleverna att ta en närmare titt på vad som står i de läromedel som används i skolan. De vill få eleverna att ställa krav på sina lärare att böckerna ska vara jämlika.

Offentlig upphandling är reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgår summan av all upphandling varje år till cirka 500 miljarder kronor.Det är Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och därför är det viktigtatt pengarna används på ett så optimalt sätt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mängder varor och tjänster varje år, har upphandling en betydande effekt påmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillämpa miljökravinom offentlig upphandling men direktiven är inte reglerad i lag och upphandlare fårdärmed själva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det är då viktigt föroffentliga myndigheter att ha i åtanke den påverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att främja miljömål. Upphandling kan i dessa fall användas somstyrmedel för nationella och interna mål samt att främja ett ökat miljötänk och enhållbar utveckling.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..