Sök:

Sökresultat:

524 Uppsatser om Etnografisk innehćllsanalys - Sida 20 av 35

Bilden av hÀlsobilden : Talet om hÀlsoeffekter av bildskapande

Denna studie undersöker ett antagande om att konst Àr bra för hÀlsan. I Sverige finns en tradition av att anvÀnda och producera bilder i vÄrdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvÀrdera detta. Vem sÀger att bildskapandet Àr hÀlsosamt, och vilka argument anvÀnds för att styrka detta?Vad sÀgs egentligen om bildskapande verksamhet och hÀlsa, av i första hand pedagogerna sjÀlva, men Àven av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att anvÀnda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som bestÄr av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte Àr att undersöka talet om hÀlsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna sjÀlva frÄn utvalda institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar hÀlsofrÀmjande.Studien Àr etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gÀllande konstens pÄverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats. En studie av innehÄllet i den borgerliga landsortspressen 1927-2007

Titel: FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehÄll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: PÄbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: VÄrterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frÄgan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehÄllet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, BorÄs Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgÄvan den första onsdagen i februari vart tionde Är 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frÄnatt under den första halvan av 1900-talet bestÄ av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella hÀndelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehÄll. Varje tidnings texter Àr pÄ ett mÀrkbart sÀtt en produkt av sin tid.UtifrÄn hur innehÄllet har förÀndrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gÄtt frÄn att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och vÀrldshÀndelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjÀnst..

Jag pratar inte med dig, jag Àr sjÀlvstÀndig! En analys av elevers sÀtt att konstituera sjÀlvstÀndighet

I den svenska gymnasieskolan ingÄr kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svÄrfÄngade begreppet sjÀlvstÀndighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna anvÀnder sig av för att möta kravet om sjÀlvstÀndighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas förestÀllningar av vad som konstituerar sjÀlvstÀndighet.Resultaten Àr nÄdda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vÀgledande.

Inspelade platser, berÀttade liv : En etnografisk studie om ljuddagbokens möjligheter som metod och berÀttelse

Den hÀr uppsatsen undersöker vardagen genom dess lÀten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgÄngspunkter för intervjuer dÀr informanterna har berÀttat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berÀttelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter frÄn andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Att erövra vÀrlden med flera sprÄk! : En studie om de yngsta flersprÄkiga barnens sprÄklÀrande pÄ förskolan

SamhÀllet och förskolan utvecklas stÀndigt ? idag gÄr allt fler flersprÄkiga barn pÄ förskolan och det blir dÀrför av betydelse att uppmÀrksamma flersprÄkiga barns sprÄklÀrande. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar de sprÄkliga handlingarna hos de flersprÄkiga barnen i samspel med andra barn och förskollÀrare i leken. FrÄgestÀllningarna Àr:- Vilka sprÄkliga handlingar tar de flersprÄkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan hÀrledas till sprÄklÀrande?VÄr studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

P?verkar intag av ?gg niv?er av trimetylamin-N-oxid i blodet? En systematisk ?versikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Dags för rast! : En mikro-etnografisk studie om elevers fysiska aktiviteter

Att som barn fÄ goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv Àven i vuxen Älder. Detta i sin tur kan bidra till ett vÀlmÄende liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och dÀrmed Àr raster tillfÀllen dÄ de kan fÄ möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet Àr mÄnga elever inaktiva mer Àn 50 % av rasten. Anledningarna till varför de Àr inaktiva kan vara mÄnga.

Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING PÅ ARBETSPLATSEN - EN LITTERATURSTUDIE

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

SmÄ barns lÀrande - i den fria leken i förskolan

BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.

Kliniska riktlinjer g?llande handl?ggning av urinretention postpartum - en granskning baserad p? kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Samtalet som pedagogiskt verktyg i en förskolekontext - Samtal som möjliggör barns inflytande, delaktighet och lÀrande

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Men var Àr jag : En etnografisk studie om vikten av etnisk representation i Nordamerikansk animation

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->