Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

I den hÀr uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhÀllen, det vill sÀga civila samhÀllen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen Àr en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fÄtt mycket internationellt bistÄnd. Vi utgÄr frÄn ett eget teoretiskt ramverk dÀr vi frÀmst knyter samman befintliga teorier, men Àven skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att bÄde den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll Àr av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhÀllet. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket frÀmjat framvÀxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhÀlle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistÄnd berövat det goda civila samhÀllet dess autonomi, vilket gjort det svagt..

The aim of this study was to examine how women in a voluntary organization, KRIS (C.R.I.S. Criminals' Return Into Society) express their experience of help and support from voluntary and professional organized social work. This was an empirically based study with, qualitative approach. The methods of data collection were unstructured interviews and participant observation.The central question was which importance KRIS possible may have in the process of the women's return into society from involvement in crime and drug abuse. What can KRIS offer that the professional organization can't?The findings were that mutuality, mutual aid or mutual help based on shared experiences is hard to replace with support from professional organized social work.

Sverige börjar, precis som resten av vÀrlden, att bli alltmer mÄngkulturellt. DÄ smÀrta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smÀrta. För att patienter frÄn andra kulturer ska fÄ adekvat smÀrtstillning Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonal och dÄ frÀmst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla Àr kanske inte heller alltid rÀtt behandling. DÄ etnicitet Àr ett kÀnsligt Àmne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tÀnker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat Àr det pÄ skolorna? Vi har tagit reda pÄ vem som har ansvaret nÀr en krissituation intrÀffar och hur arbetet Àr organiserat. Vi har ocksÄ undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjÀlp av i bearbetningsfasen. VÄrt mÄl med detta arbete Àr att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn pÄ en skola för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns nÄgra fÄ undantag och det Àr pensionÀrsorganisationerna. De Àr representerade i pensionÀrsrÄd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka ÀldrefrÄgor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn pÄ pensionÀrsrÄdens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser pÄ sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionÀrsrÄdet Àr eller bör vara. Valet föll pÄ Stockholms stadsdelsnÀmnders pensionÀrsrÄd.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förÀndring, med en rörelse frÄn ett samhÀlle integrerat av arbetsetiken mot ett samhÀlle organiserat utifrÄn konsumtionsestetiken, förÀndrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser den sociala förÀndringen fÄr för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vad ett fritt ord innebÀr, vad Àr det fritt frÄn och för vem Àr det fritt? Centrala begrepp i studien Àr: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn de undersökningar vi gjort, med hjÀlp av frÄgeformulÀr, samt intervjuer ta reda pÄ hur mentorskapet fungerar pÄ den aktuella skolan. NÀr vi fÄtt kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utlÀsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem Àr ett bÀttre tillvÀgagÄngssÀtt Àn vad det mer traditionella klassförestÄndarsystemet Àr. Vi tittar nÀrmare pÄ vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstÄtt och hur kan mentorskapet pÄ skolan förbÀttras? Vi kommer att gÄ in i verksamheten pÄ ett djupare plan för att kunna fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity.The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour.Some prominent ?patterns? that I have found:- That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted.- That honour and women as carriers of men?s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity.- That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs pÄ individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvÄrigheter. Med hjÀlp av enkÀter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi fÄ en klar bild av de faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod pÄ individnivÄ, vad som styr hur specialpedagogen arbetar pÄ gruppnivÄ samt vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. Dessutom vill vi ta reda pÄ vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivÄer. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt de inlÀrningsteorier vi tror kan vara giltiga för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras pÄ samma sÀtt som i svenskÀmnet i de lÀgre Ärskurserna.