Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje Är. I och med bröstcancern blir livets vÀrden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begÀr, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frÄgor och det finns ett behov av att fÄ stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har hÀr en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och mÄste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förÀndrade livssituation. Syftet med studien Àr att belysa innebörder i det existentiella lidandet sÄ som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer.

Vi skapas och omskapas i möten dÀr det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats frÄn att vara ett relativt etniskt homogent land till en mÄngkulturell nation. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i tvÄ lÀseböcker inriktade mot skolÄr 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrÄn Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mÄngfald. Metoden vi anvÀnder oss av bestÄr av bildanalyser och textanalyser eftersom lÀseböckerna vi valt kommunicerar i bÄda genrerna.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrÄn en etnografisk och kvalitativ stÄndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom omrÄdet har lÀnge prÀglats av ett kvantitativt förhÄllningssÀtt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av tvÄ studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhÄllningssÀtt för hur forskning kring SA kan bedrivas. UtgÄngspunkten för detta försök Àr teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslÄr studien av mÀnsklig kognition i ett större sammanhang dÀr hjÀrna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att det finns stöd för anvÀndningen av DC dÄ utifrÄn dessa teorier uppstÄr möjligheten till att studera andra aspekter och förhÄllanden kring SA.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

FN pÄbörjade sina första bistÄndsprojekt för drygt 60 Är sedan och i Sverige började man arbeta med organiserat bistÄnd under 60-talet. Det Àr alltsÄ under relativt lÄng tid som vÀrldens rikare lÀnder har försökt hjÀlpa de mindre rika lÀnderna att utvecklas. Arbetet kring bistÄnd Àr dock mycket komplext och en hel del problem har uppstÄtt under den hÀr perioden.Den hÀr uppsatsen syftar till att belysa nÄgra av de risker som kan uppstÄ i samband med bistÄndsarbetet. Att risker uppstÄr Àr inte speciellt konstigt dÄ tvÄ (eller flera) lÀnder med ofta mycket olika politiska system ska samarbeta, eftersom vÀrdegrunderna kan skilja sig avsevÀrt.Resultatet har visat att dessa risker Àr svÄra att hantera, vilket kan bero pÄ olika faktorer som projektens omfattande storlek samt att givare och mottagare av bistÄnd inte alltid har samma uppfattning om hur bistÄndet bör anvÀndas. Resultatet har ocksÄ visat att trots att man under en sÄ pass lÄng period har arbetat aktivt med att utveckla och förbÀttra bistÄndsarbetet inte lyckats komma tillrÀtta med risker och problem som exempelvis korruption, ett problem som snarare tycks vÀxa.

I Sverige sÄ har anvÀndningen av inhyrd arbetskraft under de senaste Ären starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). AnvÀndningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja frÄn företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kÀrna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier pÄ hur företagets inre maktförhÄllanden pÄverkas av en sÄdan organisering.Syftet med denna studie Àr att beskriva och kartlÀgga hur en organisations maktstrukturer pÄverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnÄ detta syfte sÄ har en kvalitativ studie, bestÄende av observationer och intervjuer, genomförts pÄ ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar pÄ att företagets informella maktstrukturer Àndras till följd av anvÀndningen av inhyrd arbetskraft.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet kring medling med anledning av brott bedrivs och Àr organiserat i en mellanstor kommun. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet. Hur Àr kommunens medlingsverksamhet organiserad?Hur arbetar Äklagare och polis med medling i kommunen? Finns det ett fungerande samarbete mellan dessa tre parter och hur ser det i sÄ fall ut? Finns det nÄgon skillnad i de olika myndigheternas Äsikter angÄende teorier om straff och pÄverkar dessa i sÄ fall arbetet kring medling?Med hjÀlp av en kvalitativ metod, dÀr öppna intervjuer har anvÀnts, sÄ har uppsatsens syfte kunnat besvaras. Fyra respondenter valdes ut och de representerar medlingsverksamhet, polis, Äklagare samt brottsoffer.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Syftet med denna studie Àr att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehÄllsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan Är 1995 - 2012. Böckerna som analyseras ÀrNoah och bÀsta grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnÄ syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur anvÀnds miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet Àn svensk? Resultatet som framkommit visar att författare vÀljer att nÀrma sig etnicitet pÄ olika sÀtt.

Uppsatsens titel Resurser i nĂ€tverk ? organiserade respektive spontana nĂ€tverks roll för smĂ„företag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poĂ€ng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord SmĂ„företag, innovationer, lansering, nĂ€tverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa och jĂ€mföra hur smĂ„företag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nĂ€tverk vid lanseringen av en innovation. Metod DĂ„ uppsatsens syfte Ă€r av beskrivande och förklarande karaktĂ€r, Ă€r forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nĂ€tverk.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i vÀrdegrundsarbete kring jÀmstÀlldhet och genus. Jag ville ta reda pÄ om det fanns skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som anvÀnds av förskollÀrare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville Àven studera om pedagogers arbete kring genus och jÀmstÀlldhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes pÄ fyra förskolor; tvÄ som lÄg i homogena omrÄden och tvÄ som befann sig i mÄngkulturella omrÄden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhÀllets struktur i södra Sveriges stÀder bestÀmde jag mig för att förskolorna skulle ligga i omrÄden dÀr majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i omrÄden dÀr de flesta invÄnarna har invandrarrötter.

Syftet med denna rapport Àr att samla in sÄ mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det Àr med mÀnniskohandel, och just handel med kvinnor. Med hjÀlp av denna kunskap som vi förskansar oss pÄ detta omrÄde ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjÀnst kan tÀnka pÄ att göra vid pÄtrÀffandet av utlÀndska kvinnor som prostituerar sig hÀr i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in pÄ varför man vÀljer att ?handla med mÀnniskor?. Vi har tittat nÀrmare pÄ Strainteorin som Merton skrev pÄ 30-talet.