i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att skapa en pedagogisk och sprÄkutvecklande undervisningsmiljö, för elever pÄ en skola i ett djupt etniskt segregerat omrÄde med lÄg socioekonomisk status. MÄlet Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄ hur en sÄdan miljö bÀst skapas, för att sedan jÀmföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag anvÀnt mig av en empirisk undersökning, som Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Min undersökning visar att de tillfrÄgade lÀrarna Àr överens om att det krÀvs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslÄr att segregationen skapar problem, eftersom svenska sprÄket inte anvÀnds i tillrÀckligt stor utstrÀckning.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Uppsatsens titel: Den etiska konsumenten inom klĂ€dindustrin: En myt eller den framtid trenden?Ämne/kurs: FEK C Kandidatuppsats, 10 PoĂ€ngFörfattare: Roosbeh OzlatiHandledare: Olivia KangFem nyckelord: CSR, Konsumentbeteende, Etiskt producerad, Etiskt mode, Etiskt konsument medvetenhet.Syfte: FörstĂ„ den etiska mode konsumtionen och om mode branschens arbete med CSR har en pĂ„verkan pĂ„ kundens köpbeteende.Problemformulering: Om konsumenten Ă€r redo att ger upp sin egen nytta för att handla etniskt accepterade produkter.Metod: Författaren har utgĂ„tt ifrĂ„n konsumentens perspektiv för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunna besvara pĂ„ uppsatsens problemformulering. En kvantitativt metod har anvĂ€nds för att undersöka den valda populationen.Slutsats: För att sammanfatta det hela kort sĂ„ tycker respondenterna att det Ă€r svĂ„rt att göra ett etiskt val nĂ€r det kommer till val av klĂ€der. VarumĂ€rken har en mindre betydelse och dĂ„ de vĂ€rderar etiskt producerade klĂ€der framför detta. Men pris och kvalitet var alla inte lika intresserade att ge upp för etiska förhĂ„llanden/etiskt producerade klĂ€der.

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Title: When municipalities are keeping upAuthors: Hansson KÀll, Ida; Jonasson, MikaelaTutor: Waks, CarolineCourse: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing.Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process.Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality.Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur Àr relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska vÀrlden. Historiekultur innebÀr kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande Àr ett centralt begrepp och uppnÄendemÄl i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjÀlpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieÀmnet mÄste fÄ relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Syfte. Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur enhetschefer pĂ„ Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och stĂ€lla det mot kommunens organisation, den hierarkiska sĂ„vĂ€l som hur verksamheten i förvaltningen Ă€r organiserat. FrĂ„gestĂ€llningen jag arbetar efter Ă€r hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.pĂ„verkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer tvĂ„ kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen Ă€r hermeneutisk dĂ„ jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

I VÀsterbotten pÄgÄr ett bok- och berÀttarprojekt som heter Give me five. Det Àr initierat av biblioteken och vÀnder sig till alla femÄringar och deras vuxna, framförallt i förskolorna. I SkellefteÄ kommun pÄgÄr sedan 2007 ett projekt som heter Sagostafetten, och det har varit inspirationgivande för det lÀnsövergripande projektet Give me five som startade 2011. Den hÀr utvÀrderingen har tittat pÄ projektets verksamhet i SkellefteÄ kommun.Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur projektets mÄl uppnÄs men Àven ta reda pÄ hur bibliotekarierna upplever att projektet fungerar och genom dem Àven se vad barnen upplever och fÄr för erfarenheter. UtvÀrderingen har gjorts med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetat med projektet sedan start.