Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering.

De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries? usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

The purpose of this paper has been to examine various ethnic stereotypes in two Swedish film adaptations of Astrid Lindgren?s character Pippi Longstocking. I have used a semiotic content analysis and postcolonial theory to investigate: 1) how the ethnic groups are represented in the different materials, 2) if there is a hegemonic relationship between the foreign group and one?s own group, 3) whether there has been a "decolonization" during the twenty years that separate the two films. This study has shown that, in the 1949 adaptation, primarily Africans were produced in a negative light and as biologically inferior in relation to the whites.

Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet..

The aim of this masters thesis is to examine how daily encounters between the Danish public libraries and the library-users called ethnic minorities are described within the public library field. Danish public libraries have been assigned to play a larger role in societys strive towards integration of immigrants and refugees. Within Danish politics I find an emphasis on the importance of maintaining Danish culture, but it is rarely expressed if ethnic minorities are, can or should be a part of it. Theoretical and methodological starting points are hermeneutics and text-analysis. My theoretical framework is research about international migration and ethnic relations IMER.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ?lapp skall vara lapp?-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ?lapp skall vara lapp?-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten..

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterandeämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolanssenare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienteradeläroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärarevalde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senareår 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,två kvinnor och två män.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.