Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. • Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? • Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? • Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder.

Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

1999 auktoriserade FN:s säkerhetsråd fredsinsatsen där UNMIK fick mandat attpolitiskt administrera och bygga upp provinsen Kosovo. Vår uppsats syftar till attstudera de etniska motsättningarna mellan kosovoalbaner och serber i Kosovounder UNMIK:s styre och även att studera UNMIK:s hantering avmotsättningarna samt de båda gruppernas förhållande till UNMIK. Vi gör dettagenom en beskrivande fallstudie som främst inriktar sig på vetenskapliga artiklaroch rapporter. Vi granskar hur de etniska motsättningarna har fått negativakonsekvenser för freden i Kosovo. Det har bildats en partition mellan de bådagrupperna och etniskt motiverat våld har förekommit.

Vår avsikt är att i denna uppsats utifrån Donald L. Horowitzs teori om Etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av händelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förståelsen hos eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vårt arbete på en skola i Piteå kommun, där undersökningsgruppen bestod av femton elever i år tre. För att få svar på om elevernas förståelse hade ökat, använde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen loggbok. Vi anser att resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för att hantera och förebygga konflikter.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt..

Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.