Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien.

Trots akillessenans storlek och styrka är skador i senan relativt vanligt förekommande. Kliniska symptom vid akillestendinopati är smärta, framförallt vid belastning, svullnad diffust eller lokaliserat i och runt akillessenan. Akillestendinopati kan behandlas konservativt och operativt. Idag används vanligen träning, i synnerhet excentrisk träning, som rutinbehandling vid rehabilitering av akillessenproblematik. Därutöver har nya konservativa behandlingsmetoder tillkommit och fått allt större spridning.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus på serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hänsyn till det pågående kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nästintill obefintliga och bidrar till den idylliserade värld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte är att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildspråk som används för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framträdande ideal utifrån analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som återkommer i de båda bildtyperna och som knyts till en allmän sparandediskurs är mode och skönhet, idrott och hälsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Syftet med vår undersökning var att se om särundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sätt att förbättra elevers tilltro till den egna förmågan i ämnet matematik. Undersökningen ägde rum i en nia på en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förändra något i undervisningen, bara i gruppsammansättningen för att se hur eleverna reagerade på det motsatta könets frånvaro. Vi använde oss av intervjuer och observationer för att få en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbättrade tilltron till den egna förmågan..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade.

Syftet med studien var att undersöka om vi med hjälp av lekar kunde stärka gruppkänslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning på grund av att man i allt större utsträckning börjat fokusera sig på den enskilde individen och därmed kommer gruppen i andra hand. Det är viktigt att barnet känner sig trygg i gruppen för att få en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn från tre olika skolor. För att utföra undersökningen använde vi oss av intervjuer med färdiga svarsalternativ.