SammanfattningDen här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling?Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

A refugee reception has been placed in Kungshall, one of Nybros residential areas. The area has a bad reputation and there are arguably prejudices about the area from the local population. I therefore want to investigate if an ethnic residential segregation exists in Kungshall, from a postcolonial perspective. The following research questions have been formulated: How do residents who doesn?t live in the refugee reception, look at ethnic residential segregation in Nybro? How has Kungshall changed since the refugee reception? Does a cultural racism exist in Kungshall? The study is a qualitative study using semi structured interviews of four people living in the residential area, a person who has moved out of the area and a person working on the housing corporation ?Nybro bostads AB?, who is one of the housing corporation responsible for the residential area Kungshall.

Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext). Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse.Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sigarbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet änsvensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status.

Syftet med min undersökning är att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att läsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för ämnet svenska (Lgr-11, 2011) står det att undervisningen ska stimulera elever till att läsa, samt att formulera egna åsikter och tankar. Vidare framhävs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag väljer att göra denna undersökning då jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssätt och då det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i läsförståelse (PISA 2012). Det tillvägagångssätt som ligger till grund för undersökningen baseras på att elever fått i uppgift att läsa en bok.