ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd     Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna.  Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.

ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd     Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna.  Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.

Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation.

Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Regionalisering är en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De många sydamerikanska länderna som valt och återvalt vänster- och centervänsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det är statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förändrar Sydamerikas förhandlingsläge visavi ?nord?, utan också har potential att förändra alla fattiga regioners förhandlingsläge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, språk, religion och etnisk sammansättning ? ändå har kontinenten historiskt plågats av gränsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska länderna är unga.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.