I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem..

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område..

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Konkurrens mellan växter uppstår när deras gemensamma behov av resurser är större än tillgången. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstår mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der från olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kålrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vårkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogräs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen från ett ogräs med-för en minskning i tillväxt hos grödan och (ii) att en ogräsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillväxt hos grödan jämfört med orensat led.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Arbetet går ut på att med hjälp av de utvecklingsmetoderna vi lärt oss genom vår utbildning, Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet utveckla en slirkoppling. Projektet utfördes i Katrineholm på VVS-företaget PCT Systems AB. Metoden som används vid rensning av kanaler består av ett verktyg som roterar med hjälp av en vajer fäst i en borrmaskin. När verktyget roterar i kanalen skrapar det rent innerväggen, även kallat fräsning. Om verktyget fastnar vrids borrmaskinen ur händerna på användaren och kan skada personen.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Titel: Kanot.com ? en kvantitativ studie om hur en ideellorganisations webbsida fungerar som informationskanal.Författare: Josefin NordlöwKurs: Fördjupningskurs i Medie ? och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikationGöteborgs universitetTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet är att undersöka hur en ideell organisations webbsida fungerar som informationskanalMetod: Kvantitativ undersökning med webbenkätMaterial: Undersökning av användarna av Kanot.comHuvudresultat: De flesta användare anser att Kanot.com fungerar ganska bra som förbundets informationskanal. Användarna anser dock att användarvänlighet, navigation, struktur och grafisk utformning är något som brister på sidan. Man skulle besöka sidan oftare om den också uppdaterades oftare. Det finns attitydskillnader mellan medlemmar och icke medlemmar.