Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning?Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning.

Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF ? Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vårda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrån. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina barnmorskoroch kan känna ett utanförskap under förlossningen. Ett fåtal svenska studier beskriver hurbarnmorskor upplever att vårda dessa kvinnor. Sådan kunskap skulle kunna förbättraomhändertagandet och vårdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva barnmorskorsupplevelser av att vårda kvinnor med annat språk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy.Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses.We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one.

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att få ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy förespråkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick läsa en företagspresentation samt kravspecifikation angående en ekonomiassistenttjänst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt två manipulationsbetingelser av förespråkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick därefter under tidspress, välja tre av de åtta möjliga CV, som de ansåg skulle gå vidare till intervju.

Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

SammanfattningVi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling?Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).