Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns något samband mellan attityd och handling gentemot hållbar utveckling hos elever i årskurs nio. För att ta reda på elevernas attityder och handling för en hållbar utveckling har vi delat ut 160 enkäter på Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fått svara på ett tjugotal frågor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstänkande. Resultatet visar att många har en positiv attityd till hållbar utveckling men när eleverna måste ändra på sin egen livsstil är de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid källsorterar har genomgående en mera positiv attityd till hållbar utveckling.

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald.

Som sociala varelser är vi människor ständigt i rörelse och utsätts för nya intryck. Mentala föreställningar om omvärlden hjälper till att spara tid och energi istället för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, stereotyper och i förlängningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlägga en grupp bestående av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mätts dels genom att de fått genomföra Implicit Association Test (IAT) samt även fyllt i en enkät.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Konflikterna i Great Lakes-regionen har präglats av både flyktingströmmar och etniska dimensioner. Vi har genomfört en fallstudie på detta område för att undersöka vilken betydelse flyktingar har för konflikterna i regionen.Vi visar hur flyktingströmmarnas karaktär och flyktingskapets utsatthet leder till skärpta etniska spänningar och bidrar till försvagandet av stater. Flyktingarnas osäkra livssituation och kollektiva minnen innebär ett särskilt starkt identitetsbehov, vilket kan leda till ökad etnisk polarisering och gör att de blir lätta att mobilisera politiskt.Flyktingströmmar orsakar ett allvarligt försvagande av stater, eftersom de på ett fundamentalt sätt underminerar statens legitimitet, genom exempelvis deras förlorade förtroende för staten och dess institutioner samt deras inblandning i väpnade attacker mot hemlandet.Generellt uppmärksammas flyktingströmmar oftast bara som en allvarlig konsekvens av konflikter, men vi visar hur de också kan förstås som en starkt bidragande orsak till inomstatlig och regional instabilitet..

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..

Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about ?the third space? which concerns adolescents creating a ?third room?. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.