Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka.

Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. Då de två separata läsningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen ? nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet ? också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder.

Bakgrund: Patienten skall enligt personcentrerad vård ses som en egen unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar. Sjuksköterskor ska enligt lag och föreskrifter bemöta alla patienter med samma respekt för integritet och värdighet. Enligt Socialstyrelsen är det ett krav att patienters integritet och värdighet respekteras och att de oavsett ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell läggning ska visas omtanke och respekt. Negativa attityder hos sjuksköterskor kan påverka vården och göra mötet sämre än nödvändigt. Syfte: Att identifiera vad som påverkar sjuksköterskans attityd i mötet med suicidala patienter.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Konflikten om Arktis är idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till anspråk på Arktis pågår i skrivande stund. Området Arktis har länge varit ett område förskonat från konflikter, då det har utgjorts en plats som inte varit värd att kämpa om. I dagsläget gör fem stater anspråk på Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka anspråk de olika staterna har på Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rätten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras anspråk är förenliga med de internationella lagar som finns.

Inriktningen på uppsatsen kommer att vara vilken nyttja och vilket behov svensk militär kan ha med helikoptern som verktyg i en militär operation.Ämnet belyses genom en analys av ett historiskt skeende där helikoptern för första gången fick påvisa sina styrkor och svagheter som verktyg i ett konfliktområde.Uppsatsen behandlar den delen av Vietnamkriget, då fokus från många nationer och inte minst närvaro av amerikansk militär var som störst (1965-75). Fokus på uppsatsen kommer att vara vilken effekt helikoptern bidrog med under operationerna i Vietnam kopplat mot krigets grundläggande förmågor. [1]Ämnet är intressant i förhållande till de planerade förändringarna i Försvarsmakten idag, då den luftburna förmågan kan komma att försvinna. Därför är det viktigt att belysa vad helikopterunderstöd kan göra för skillnad i en militär operation.Anledning till att uppsatsen kommer behandla Vietnamkriget är att striderna i Vietnam var de första striderna i betydande omfattning där en armékår nyttjade helikoptrar. Vietnamkriget är även väldokumenterat och ger ett bra underlag för denna typ av arbete.

I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.