The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about ?the third space? which concerns adolescents creating a ?third room?. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.

Sverige börjar, precis som resten av världen, att bli alltmer mångkulturellt. Då smärta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smärta. För att patienter från andra kulturer ska få adekvat smärtstillning är det viktigt att sjukvårdspersonal och då främst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla är kanske inte heller alltid rätt behandling. Då etnicitet är ett känsligt ämne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt.

Denna studie syftar åt att ta reda på pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgången förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssätt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande sker i mötet med andra människor. Undersökningen är av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.