Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att polisutbildningen tycks spela roll förpolisstudenternas socialisation. Detta ger sig uttryck i studenternas föreställningar om polisensagerande gentemot invandrare och polisstudenternas egen tolerans gentemot invandrare. Vi kan däremot se att utbildningen saknar samband med inställningen till ett riktat polisarbete samt att det istället är huruvida studenterna är födda i Sverige eller ej som har betydelse. Vi kan även dra slutsatsen att studier på högskola/universitet, vilket i tidigare undersökningar (se exempelvisEugene & Terrill 2007) har visat sig vara viktigt för polisens attityder, saknar relevans i dennastudie. Även faktorer som könstillhörighet och föräldrars utbildning saknar samband.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were:-       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common?-       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common?-       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections?The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult.

Bakgrund: För att kunna bemöta och förstå den demenssjuke behöver vårdaren ha kännedom om personens bakgrund. Vårdaren behöver även vara hänsynsfull och omtänksam för att ge en god omvårdnad. Även om personer med demenssjukdom har kommunikationsproblem betyder inte detta att personen inte har känsloupplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdarens bemötande av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som innefattar åtta artiklar som har kvalitetssäkrats.

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen..

Syftet är att undersöka hur formativ bedömning kan förstås och omsättas i klassrummet enligt svensklärare på lågstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra lärare och utgår från deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lärarna har en god förståelse för vad formativ bedömning innebär och att de i olika utsträckning använder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. När resultatet ställs i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras också att lärarna i högre grad omsätter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lärare deltar i aktiva diskussioner kring ämnet, där tre av lärarna ingår i regelbundna samtalsträffar kring formativ bedömning. Lärarna förhåller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lärarens utveckling.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.

Bakgrund: I dagsläget beräknas 20 miljoner människor vara på flykt världen över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehållstillstånd gällande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska händelser i hemlandet, såsom krig och våld vilket kan förändra deras psykiska hälsotillstånd. Syfte: Att belysa barns psykiska hälsotillstånd efter flykt från krig och våld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i ämnet. Vår teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt vilka båda ligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att med utgångspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i ämnet svenska som andraspråk, samt undersöka vilka motiv lärare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nå studiens syfte använde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingår tre lärare på olika skolor som undervisar i ämnet svenska som andraspråk.RESULTAT: I vår undersökning fann vi att lärarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av läroboken. Gemensamt för de tre lärarna var att de arbetade med skönlitteratur, läsförståelse och ordkunskap. Resultatet visade också att lärarnas motiv till det material de använde ofta grundade sig på en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.