Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, Etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och Etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

SammanfattningSyftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, Etnicitet eller var de bor. Att plugga inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status.

SammanfattningStudien utredde orsaken till partnerval inom den egna etniska gruppen. Judiska universitetsstuderande (n=42) jämfördes med icke-judiska svenska universitetsstuderande (n=42) och deltagarna jämfördes på variablerna ingruppsidentitet, likhet, stöd från socialt nätverk, partnerval och kollektivism. Dessutom attraktivitetsskattades personer med och utan davidsstjärna. Bäst prediktor för svenskarnas preferens för partnerval inom gruppen var stöd från socialt nätverk medan likhet var bäst prediktor för judarnas ingruppspreferens. Ingruppsidentitet predicerade partnerval inom gruppen för judarna, men inte för svenskarna.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och Etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, Etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Det övergripande syftet med denna masteruppsats är att skildra och analysera processen som följer efter det att äldre, över 65 år, överklagat ett avslaget socialnämndsbeslut till förvaltningsrätten.För att besvara syftet har uppsatsen brutits ner i två delsyftet. Det första delsyftet är att undersöka vilka äldre det är som överklagar och om makrofaktorerna ålder, kön och Etnicitet påverkar förvaltningsrättens beslut gällande bifall eller avslag av ett överklagande. Det andra delsyftet är att illustrera olika aspekter som innefattas av den verkställighetsprocess som socialnämnden utför då en dom fått bifall i förvaltningsrätten.Det första delsyftet besvaras genom att göra en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag av de 49 domar som tagits under en sexmånadersperiod i sammanlagt 15 kommuner i Västra Götalands län. Det andra delsyftet besvaras genom en fallstudie, där semistrukturerade intervjuer utförts med de inblandade aktörerna. Intervjuerna utfördes vid två olika tillfällen för att på så sätt kunna fånga eventuella förändringar i dynamiken mellan aktörerna under tidens gång.Uppsatsens resultat visar på att den absoluta majoriteten av överklaganden gällde beslut där socialnämnden avslagit ansökan om särskilt boende.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och Etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

The purpose of this study was to increase knowledge about what the lives of the unemployed youth of immigrant background looks like, and what the views of the unemployed young people are about work and employment. The study is a qualitative study where the empirical material is based on interviews with seven unemployed immigrant youth between the ages of 19 and 25 years. A study where the central questions was to explore how the informants' living conditions and identity are affected by being unemployed. The other issues aimed at how informants background affected their ability to enter the labour market, and the job expectations the informants had about the future and the Swedish labour market. Empirin have been analyzed with regard to methodology tool based theory, as well as theoretical starting points, such as social capital, formal and informal channels, ethnicity and stigma theory.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers Etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning).

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.