Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller Etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och Etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är Etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan Etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

The aim of this study was to describe and analyse the constructions andinterplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkersand residents in a nursing home. To explore this from a qualitativeeveryday life?s approach, material was collected through participating observations,interviews, and informal conversation with careworkers and residents.The result points out that historical patterns of gender and caring relatedto this context still matter and affect both careworkers and residents. Forexample, female careworkers talked about the concept of caring as a genuinefemale experience, while male careworkers, who were in a minority, insteadtalked about caring in more gender-neutral words. The result also indicatesthat a larger number of male careworkers not necessarily leads to a highergrade of gender equality.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som Etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Syftet med uppsatsen är att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbärare, liksom mat som katalysator för känslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tänkande. Både orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgå ifrån när det gäller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhälle, ett samhälle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra västeuropeiska länder bär på. Trots detta finns både föreställningar om "vi och de andra" och centrum och periferi ständigt närvarande även i Sverige, och många är de människor och grupper som alltför väl känner utanförskap även här. Dessa teorier bör därför kunna komma till användning på ett givande sätt.

Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på Etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar.

Denna uppsats handlar om fem samer som idag är boende i Stockholmsområdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur informanterna gestaltar sin samiska identitet och vad det samiska betyder för dem. Olika symboler så som språk, kolten, renen och den samiska flaggan var viktiga för gestaltningen av den samiska identiteten, men dessa fungerade också som gräns-markörer mellan det samiska och det svenska. Även kopplingen till den samiska historien och förfäder var viktigt för den samiska grupptillhörigheten, och förtrycket deras förfäder varit med var än idag en viktig del av den samiska identiteten. .

ABSTRACTPetter Zerpe: I skuggan av betongen. En analys av social identitet i tre svenska hiphopartisters texter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats, 2005.Denna uppsats har syftat till att belysa hur social identitet skildras i svensk hiphop. Utifrån textanalyser med fokus på Etnicitet och kön ämnade jag att undersöka vilken identitet som skildrades i texterna. Jag har funnit att invandrarskapet kan ses som den primära identiteten i texterna hos Latin Kings och Ken.

SAMMANFATTNING:Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var Etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger..