The purpose of this thesis is library work in exile, more specifically The Kurdish library in Stockholm (?Kurdiska biblioteket?). The Kurds have a long history of exile, forming a part of their national and cultural identity. I have therefore chosen in the analysis three concepts: nationalism, ethnicity and culture. The Kurdish library is unique and is different from a traditional library in many ways.

NÀr mÀnniskor vill hitta information om vad som pÄgÄr i deras och andras samhÀllen, sÄ har tidningar blivit en primÀr kÀlla. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska Àven analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna nÀr de kom till Sverige Är 1969. DÄ jag gör min undersökning kommer jag att anvÀnda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer Àven att anvÀnda mig av den komparativa metoden nÀr jag jÀmför tidningarnas innehÄll med varandra.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning Àr att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhÀllet om att invandrartjejer Àr strÀngt hÄllna, kontrollerade och förtryckta. Det Àr oftast denna grupp av tjejer som nÀmns och problematiseras i samhÀllet. Vi vill bidra till att ge samhÀllet en annan bild av hur invandrartjejer lever Àn den som ges ut.Syftet med vÄr undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus pÄ deras fritid. Vi har velat ta reda pÄ hur de uppfattar sig sjÀlva och det samhÀlle de lever i.

SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn bistÄndshandlÀggarna och enhetscheferna har pÄ avlönad anhörigvÄrd och hur denna anhöriganstÀllning pÄverkar situationen för de anhöriga. Jag vÀljer i min studie att fokusera pÄ konsekvenser av anhöriganstÀllning för en person som vÄrdar sin anhörig och som ingÄr i begreppet invandrare. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas Äsikter med utgÄngspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? KÀnsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar pÄ en utbredd negativ syn pÄ anhöriganstÀllning hos myndighetspersoner, detta grundar sig pÄ deras mÄngÄriga erfarenhet av anhöriganstÀllning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets lÄga status, men mitt resultat visar ocksÄ pÄ den stora brist av information kring anhöriganstÀllning som rÄder i Uppsala.

SprÄkbarriÀrer Àr en verklighet för patient- sjuksköterskerelationen vid omvÄrdnaden idagens hÀlso- och sjukvÄrd vilket Àr relaterat till den ökade globaliseringen med ökadmigration. PatientsÀkerhetsorganisationer sÄsom den svenska Socialstyrelsen, denamerikanska The Joint Commission samt WHO betonar att kommunikation mellanpatienter och vÄrdpersonal Àr ett riskomrÄde för patientsÀkerheten vilket i storomfattning orsakar vÄrdskador. Begreppet kommunikation Àr ett av kriterierna iomvÄrdnadsprocessen och flera omvÄrdnadsteoretiker lyfter fram begreppet som enviktig del i olika omvÄrdnadsteorier. Syftet med denna litteraturstudie var att belysavilka konsekvenser sprÄkbarriÀrer har för sjuksköterskans omvÄrdnadsbedömning ochpatientens hÀlsa. Litteraturstudien utgick ifrÄn tolv vetenskapliga artiklar, elvakvalitativa samt en kvantitativ.

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity.

I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska stÀllningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förstÄelse av hur en etisk kultur uppstÄr och vidmakthÄlls i en arbetsgrupp. För att uppnÄ detta syfte skulle vÄr frÄgestÀllning ge svar pÄ hur en arbetsgrupp beskriver vilka svÄrigheter som kan uppstÄ under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls. VÄrt metodval var kvalitativt. För att inhÀmta empirisk data anvÀnde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i ett specifikt omrÄde, barnens relation till polisen. OmrÄdet, som Àr en förort i en större stad i Sverige, har lÄg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur förskolan kan förbÀttra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjÀlp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien Àr en kvalitativ undersökning bestÄendes av gruppintervjuer med barn. Resultat av studien visar att barnen i omrÄdet har en negativ bild av polisen.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

I ett försök att lÄta poststrukturalismen nÀrma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn pÄ subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förstÄelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas pÄverkas. Studien visar att det normata Àr kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap Àr beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap pÄverkas dÀrigenom av faktorer sÄsom rÀdslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn pÄ medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nÄ en (temporÀr) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhÄllande Àven genererar en ökad möjlighet för subversivt motstÄnd. Vidare menar jag att detta kan sÀgas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar sÄsom klass, etnicitet etc..

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i GöteborgsomrÄdet. Syftet med studien Àr att undersöka sprÄkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frÄgestÀllningarna: Hur upplevs det nya samhÀllets sprÄk av de invandrarna? Vilken plats tar sprÄket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket Àr sambandet mellan sprÄkinlÀrningen och integrationen? Vilka svÄrigheter Àger rum under bÄda processerna? och Àven pröva följande tvÄ hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya vÀrld skapad med nya sprÄket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsomrÄdet Àr ett hinder för sjÀlva integrationen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju. Studien omfattar Ätta tjetjenska flyktingar av bÄda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen Älder (över 18 Är) (2) och Àr nu bosatta i GöteborgsomrÄdet (3).

Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och mÀnniskorÀtt. Trots detta passerade 30 Är innan organisationen manifesterade sitt motstÄnd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. DÀrefter har jÀmstÀlldhetsarbetet undergÄtt flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjÀrde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för Ànnu ett nytt progressivt tÀnkande kring jÀmstÀlldhet och respekt för kvinnors mÀnskliga rÀttigheter.Denna uppsats behandlar FNs jÀmstÀlldhetssyn med sÀrskilt fokus pÄ ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jÀmstÀlldhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.