Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Detta arbete riktas framför allt till omvÀrlden, men ocksÄ till assyrierna/syrianerna, frÀmst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och sÀkerhet, skall uppmÀrksammas om vad som hÀnder dÀr ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshÀrjade och diktatoriska lÀnder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa Àr bara nÄgra fÄ lÀnder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum Àr att en del etniska minoriteter har övergivits och lÀmnats Ät sitt öde.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har tvÄ fotbollslag i SödertÀlje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rÀtta benÀmningen pÄ gruppen. NÀr de tvÄ falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna bÄde före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en sÄ kallad ?högriskmatch? pÄ grund av motsÀttningarna mellan de olika lagens supportrar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

I denna uppsats ska jag titta nÀrmare pÄ religionskunskapsÀmnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen Àr att se hur undervisningen bedrivs pÄ skolor med olika förutsÀttningar nÀr det gÀller klassammansÀttningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssÀttet vid skolor med fÄ eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka lÀromedel anvÀnder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jÀmförelser med kristendomen och i sÄ fall hur ser de ut? Hur arbetar lÀraren konkret och vad Àr det eleverna ska kunna om islam? Vad Àr mÄlet med undervisningen? Jag kommer Àven att titta pÄ tidsramarna, intresset och attityden kring islam frÄn bÄde lÀrare och elevers synvinklar.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har sprÄkljudsproblem, samt om svÄrigheterna skiljer sig beroende pÄ vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frÄgade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med sprÄkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns sprÄkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att de arbetsmetoder som anvÀnds vid stöttning av barn som har sprÄkljudssvÄrigheter inte skiljer sig beroende pÄ etnisk bakgrund utan frÀmst beroende pÄ var i sin sprÄkliga utveckling som de befinner sig. Det har ocksÄ konstaterats att det inte gÄr att dra nÄgra slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika sprÄkljudsproblem..

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

The aim of this study was to describe and analyse the constructions andinterplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkersand residents in a nursing home. To explore this from a qualitativeeveryday life?s approach, material was collected through participating observations,interviews, and informal conversation with careworkers and residents.The result points out that historical patterns of gender and caring relatedto this context still matter and affect both careworkers and residents. Forexample, female careworkers talked about the concept of caring as a genuinefemale experience, while male careworkers, who were in a minority, insteadtalked about caring in more gender-neutral words. The result also indicatesthat a larger number of male careworkers not necessarily leads to a highergrade of gender equality.

Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.

Syftet med uppsatsen Àr att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbÀrare, liksom mat som katalysator för kÀnslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tÀnkande. BÄde orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgÄ ifrÄn nÀr det gÀller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhÀlle, ett samhÀlle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra vÀsteuropeiska lÀnder bÀr pÄ. Trots detta finns bÄde förestÀllningar om "vi och de andra" och centrum och periferi stÀndigt nÀrvarande Àven i Sverige, och mÄnga Àr de mÀnniskor och grupper som alltför vÀl kÀnner utanförskap Àven hÀr. Dessa teorier bör dÀrför kunna komma till anvÀndning pÄ ett givande sÀtt.