Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.

In Sweden exist a Swedish institute for children?s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children.In their ?book tasting?? from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children?s book, 2010). The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research.

Uppsatsen anvÀnder postkolonial teori för att analysera och jÀmföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll pÄ dessa tvÄ filmer av frÀmst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; Àr mer svÄrtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företrÀder Japan sig sjÀlv, medan amerikaner företrÀder Japan i ?Lost in Translation?.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Som No-lÀrare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgÀnglig för skolorna, och behöver dÀrför finna redskap för att kunna avgöra vad som Àr bra och anvÀndbar litteratur i undervisningssammanhang. För att fÄ svar pÄ om facklitteratur för barn Àr ett bra lÀromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur omrÄdet vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem lÀsaren Àr - utifrÄn skolans vÀrdegrund - samt vad bra Àmneskunskaper och ett bra sprÄk innebÀr - utifrÄn lÀrandeprocesser och utifrÄn hur en text ska se ut för att gynna lÀsförstÄelsen. I vÀrdegrunden har jag framför allt tittat pÄ genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna sÀger att elever ska kunna om vatten efter femte skolÄret samt en beskrivning av vanliga elevförestÀllningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

Vi Àr bÄda intresserade av profilÀmnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. NÀr vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestÀmde vi oss för att studera fenomenet nÀrmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frÄgade oss hur en sÄdan skola fungerar och hur eleverna pÄverkas av skolans miljö. Vi bestÀmde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön pÄ Malmö FF:s fotbollsakademi pÄverkar eleverna utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. VÄrt syfte Àr att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har pÄ de elever som gÄr dÀr. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. PÄ detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.