Under andra delen av 1900- talet har Sverige vÀxt till en av vÀrldens största smÀltdeglar nÀr det gÀller kultur och etnicitet. HÀr finns representanter frÄn nÀstan hela vÀrlden vilka alla mer eller mindre Àr verksamma som konsumenter pÄ den svenska marknaden. Detta innebÀr att de tar intryck och Àr utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumÀrken och dess image och genom sitt agerande pÄ marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumÀrkes image mÀts bÀst med olika varumÀrkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vÄrt resultat Àr att det finns stora svÄrigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar pÄ grund av att begreppen kultur och etnicitet Àr mycket svÄrdefinierade.

Detta Àr en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur tvÄ etniska folkgrupper, ?assyrier/syrianer? samt bosniaker förhÄller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser pÄ att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar Àven betydelsen av transnationella nÀtverk och förbindelser över nationsgrÀnser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nÀtverk som överskrider nations grÀnser och mÀnniskor liv pÄverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan tvÄ identiteter. Det finns mÀnniskor i samhÀllet som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns Àven dem som ser begrÀsningar inom samhÀllet genom att ha tvÄ identiteter. .

Nigeria Àr ett av vÀrldens mest etniskt mÄngfaldiga lÀnder. Landet har under senare Är, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn pÄ etnicitet Àr orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen Àn mer komplicerade. DÀrför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhÀllets möjligheter och hinder att fÄ bukt med de etniska konflikterna.Genom tillÀmpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhÀlle samt socialt kapital finner vi att civilsamhÀllet, som genom en bred definition Àr livfullt och heterogent i Nigeria, i dagslÀget Àr för svagt och fragmenterat.

Den hÀr studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsomrÄde i BorÄs. I Norrby bor en majoritet av mÀnniskor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa mÀnniskor Àr arbetslösa. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer frÄn myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör frÄn myndigheters och lokala organisationers hÄll för att integrera och motverka segregationen. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer frÄn myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen Àr mÄnga.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur arbetet med att öka den etniska mÄngfalden serut pÄ Habilitering & HÀlsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjÀlp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt inom omrÄdet.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mÄngfalden har utvecklats i Sverige. DÀrefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland mÀnniskor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som Àr etnicitet, hur den etniska mÄngfalden ser ut i olikaprofessioner pÄ den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mÄngfald.Den teoretiska referensramen bygger pÄ tvÄ teorier. Den första Àr tröghet till förÀndring iorganisationer dÀr teorin menar att det finns ett naturligt motstÄnd till förÀndring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra Àr teorin om kultur i affÀrslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & HÀlsa har bÄde mÄl och visioner med hur de vill att den etniska mÄngfalden iorganisationen ska se ut dock Àr ett grundproblem Àr att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare Àr tidsaspekten ett problem dÀr H&H strÀvar efter att etnisk mÄngfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lÀgga pÄ arbetet med etnisk mÄngfald.

VÄr uppsats Àr en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus stÄr pÄ vilket sÀtt etnisk polarisering har skapats och lett till Äterkommande konflikter. Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svÄrare konflikter Àn Burundi? Vad har de bÄda lÀnderna gemensamt och vad skiljer dem Ät? BÄda Rwanda och Burundi Àr rankade etniska system dÀr social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktÀr. Rankade system kan utvecklas Ät olika hÄll dess tvÄ lÀnder Àr goda exempel pÄ detta.I frÄga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det Àr myter som har spelat stor roll.

Denna uppsats försöker utreda vilken roll etnicitet spelar i det som betecknas som ett gÀngkrig i Köpenhamn. Hösten 2008 har ett stort antal skottlossningar Àgt rum pÄ Köpenhamns gator, och huvudaktörerna Àr Hells Angels /AK81 och en rad geografiskt baserade gÀng.VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit att analysera mediers och polisens agerande, men vi har ocksÄ lagt stor vikt vid insamling av material genom intervjuer med respondenter frÄn BlÄgÄrdsplads, Hells Angels, AK81 och Black Cobra. Vi har analyserat detta material med stöd av teorier kring hur etnicitet kan konstrueras och utnyttjas, hÀribland primordial, socialkonstruktivistisk och instrumentalistiska etnicitetsuppfattningar.Etnicitet har spelat en central roll i konflikten. Medier och polis har genom sin framstÀllning av konfliktens parter bidragit till att konstruera etniska skiljelinjer i konflikten, linjer som primÀrt gÄr mellan ?invandare? och danskar.

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Studiens syfte Àr att analysera tvÄ barnbokskaraktÀrer, Pippi LÄngstrump och Lilla HjÀrtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. FrÄgor som stÀllts Àr hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som Äterfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla HjÀrtat. Barnböckerna Àr utgivna pÄ 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Med vÄrt examensarbete ville vi ta reda pÄ hur flickor i skolÄr nio med olika etniska bakgrunder förhÄller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om flickor var tekniskt intresserade samt vad som pÄverkade deras studie- och yrkesval. Vi har Àven undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag dÄ flickor frÄn tvÄ skolor i SkÄne med olika etniska bakgrunder trÀffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvÀgledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?GymnasiemÀssan?. Resultatet av vÄr undersökning Àr att flickorna inte Àr otekniska..

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, nÀrmare bestÀmt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som hÀrstammar frÄn deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö Àven spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som Àr en av de mest ingÄende fiktiva skildringarna av amerikansk fÀngelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktÀr, kan skildras i vÀsterlÀndsk kommersiell populÀrkultur..

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.