Sökresultat:
3516 Uppsatser om Etiskt svćra situationer - Sida 19 av 235
Social klass: Upplevelser och antaganden utifrÄn arbetslösa personers perspektiv
Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.
Sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter i livets slutskede och deras nÀrstÄende
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda vuxna patienter i livets slutskede och deras nÀrstÄende, hur sjuksköterskan pÄverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville ocksÄ undersöka vilket stöd sjuksköterskan fÄr i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vÄrd i livets slutskede samt oro för patienten och dennes nÀrstÄende. VÀntade dödsfall var lÀttare att hantera jÀmfört med ovÀntade och plötsliga dödsfall.
Varför ska man "göra olika"? : En litteraturstudie om berÀkningsstrategier för subtraktion
Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.
Stilmarkörer i SAOL ? och i verkligheten. : En studie av norm och bruk
SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..
"PÄ fritids leker man mest man tÀnker inte pÄ att man lÀr sig saker"
BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framvĂ€xt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Ăven den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. GĂ€llande styrdokument och gransk-ning frĂ„n skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. UtgĂ„ngspunkten i studien framstĂ€lls i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte Ă€r att undersöka barns syn pĂ„ lĂ€randet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts pĂ„ tre olika fritidverksamheter.
"Jag skulle inte rÀdda pedofilen!" : - NÄgra elevers tankar kring ett etiskt dilemma
Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tÀnkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och anvÀnde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att fÄ djupare förstÄelse för elevernas tankar och reflektioner. Undersökningen resulterade i att vi sÄg en viss skillnad i killarna och tjejernas sÀtt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi mÀrkte Àven att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. VÄr slutsats blev att killarna och tjejerna ansÄg att vissa mÀnniskor inte var vÀrda att rÀddas, trots detta var de ÀndÄ noga med att pÄpeka alla mÀnniskors lika vÀrde..
"Att lindra livet" : Pensionerade socialarbetare blickar tillbaka pÄ sitt yrkesliv
Syftet med denna studie Àr att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrÄn fem pensionerade socialarbetares egna berÀttelser frÄn sitt yrkesliv. Kritiska hÀndelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stÄtt i fokus, samt hur dessa hÀndelser och situationer har pÄverkat yrkesidentiteten och synen pÄ sig sjÀlv. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ansats och utgÄr frÄn en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar pÄ en fenomenologisk tolkningstradition.
Laddat : eller oladdat vapen i hölstret?
Denna rapport belyser avsnittet om polisens vapenhantering i Lars-Göran Carlsson utredning ?Utredning om polisens uniformering och sÀrskilda hjÀlpmedel vid vÄldsanvÀndning?. I rapporten föreslÄs att svensk polis ska bÀra vapnet med en patron i patronlÀget. Detta skulle enligt utredningen fÄ den enskilde polismannen att kÀnna sig tryggare i vissa situationer, och dÀrmed kanske antalet vÄdaskjutningar skulle minska. I vÄr studie beskrivs hur vapenhanteringen ska utföras med dagens bestÀmmelser under polisutbildningen samt i polisens yttre verksamhet.
Utveckling av kliniskt resonemang -sjuksköterskestudentens vÀg till legitimerad sjuksköterska
Kliniskt resonemang Àr en process dÀr kunskap och erfarenhet tillÀmpas för att nÄ lösningar i kliniska situationer och anvÀnds av sjuksköterskan nÀr hon bedömer sÄvÀl medicinska behov som omvÄrdnadsbehov. Dagens sjukvÄrd innebÀr ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som krÀver komplexa beslut. I de situationerna Àr ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlÀttar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan frÀmjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.
InÄtvÀnda barn i förskolan
VÄrt examensarbete handlar om inÄtvÀnda barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ inÄtvÀnda barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inÄtvÀnda barn. Men Àven vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inÄtvÀnda barns förmÄga att lita pÄ sig sjÀlva och sin egen förmÄga samt att vara delaktiga och pÄverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra deltagande observationer i tvÄ förskolor i SkÄne.
Social fobi i gymnasieskolan
I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.
Reflektionens betydelse för barns möjliga meningsskapande
Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat pÄ reflektion, dÄ det Àr en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gÄ till. Arbetet har utgÄtt frÄn ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade pÄ vad barnen gjorde och sa, utan Àven tingen omkring barnen. Tingen sÄgs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod anvÀndes videoobservationer, som anvÀndes för att samla material vid fem olika tillfÀllen.
Jag finns hÀr för eleven : Etik inom studie- och yrkesvÀgledning.
Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvÀgledare kan agera nÀr vi stÀlls inför etiska frÄgestÀllningar. I uppsatsen förklaras Àven vad etik egentligen Àr och vad som Àr skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen Àr kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkÀter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvÀgledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera nÀr man stöter pÄ ett etiskt dilemma, de har givit sin syn pÄ om de etiska frÄgestÀllningarna har ökat eller minskat under de senaste Ären och de har Àven givit förslag pÄ vilka etiska frÄgestÀllningar som man stöter pÄ dÄ och dÄ som yrkesverksam studie- och yrkesvÀgledare..
CSR : Drivkrafter och konsekvenser
Idag rÀcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlÀgsna produkter, nu tas Àven ansvarstagande och företagets vÀrderingar in i bedömningen.Detta Àr en fallstudie pÄ Stadium AB med frÄgestÀllningen: Vilka Àr de primÀra drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumÀrkesstÀrkande perspektiv?Syftet var att fÄ mer förstÄelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.Efter jÀmförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primÀra drivkrafter Àr företagets anstÀllda och kunder. Konsekvenserna av detta Àr bland annat att Àgarna, de anstÀllda och kunderna fÄr en enhetlig bild av vad företaget stÄr för, nÄgot som Àr mycket viktigt och i förlÀngningen stÀrker företagets varumÀrke..
Vad Àr det för vits med humor i vÄrden?
Bakgrund. Skratt och humor inom vÄrden kan minska stress, oro, rÀdsla och utbrÀndhet. Humor kan Àven bygga relationer och lÀtta upp stÀmningen. Humor kan anvÀndas som kommunikationsmedel mellan mÀnniskor. Syfte.