De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.

Vi lever idag i ett samhälle där överkonsumtion av kläder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av kläder, och ?fast fashion? har blivit ett allmänt känt begrepp. Under de senaste åren har dock ett motstånd till detta växt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor påverkar både miljön och människor världen över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förväntas därmed snart vara över, och hållbarhet förutspås bli en så kallad megatrend inom såväl klädbranschen som andra branscher.

Piratkulturen på Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primära konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsäljningen och musikindustrin upplever stora intäktsförluster. Den första juli 2005 trädde dock en lag i kraft som innebär att det numera är olagligt att ladda ner eller tillhandahålla musik som inte är lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hämma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som råder på Internet. I praktiken innebär detta att den som nu hämtar hem eller tillhandahåller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram på Internet gör sig skyldig till ett brott.

Tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Var tionde person har alltså särskilda behov i sitt resande och är därmed beroende av att hela destinationens miljö är tillgänglig. Tillgänglighet är någonting som Stockholm Stad arbetar med då de har som mål att år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Stockholm är en destination och en destination består av många olika aktörer, både kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar därför dels till att undersöka om, och i så fall hur, en god tillgänglighet i Stockholm skulle påverka de enskilda turistiska aktörerna på destinationen.

Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Växtbäddar och växtjord av idag är ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven på att leverera färdiga resultat i allt högre takt ökar ständigt, för att kunna hålla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krävs kunskap. En kunskap om sambandet mellan växter och den jord som de skall växa i. Inte bara jord och heller inte bara växter utan att kritiskt förhålla sig till hur växter vill växa naturligt och hur jorden medverkar till det på ett hållbart sätt. Att inte låta sig påverkas av enkla genvägar eller slentrianmässiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förändringar som har varit vad gäller föreskrifter kopplade till AMA (Allmän- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förändrats över tid.

Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad från stat), utan vinstintresse, självstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet är volontärer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontärerna skulle de antingen behöva skära ner på sina aktiviteter till hälften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontärerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats är att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera människor till att ställa upp som volontärer inom dessa.

Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa.

Revisorn har en stor roll i samhället som granskare av skolor, sjukhus och företag. Revisorns uppgift består av att oberoende och självständigt kontrollera att den information som verksamheter lämnar ut stämmer överrens med det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark ställning i Sverige då den till stor del verkar i en självreglerande miljö där branschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis. Rubriker såsom ?Enronskandalen? i USA och Sveriges motsvarighet ?Skandiaskandalen? är något som påverkat branschen och samhällets syn på revision och på revisors yrke och ansvar.

CSR, Corporate social responsibility, är ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den påverkan på samhälle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt från minskade utsläpp och bättre leveranssätt till förbud mot barnarbete och rättvisa löner. Som företag handlar det om att kartlägga alla risker i sin produktionskedja och upprätta en policy att jobba efter. Företagen väljer själva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det.

Köpesamhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar vilket också återspeglas i köprätten. 1905 års köplag var sträng mot säljaren i dennes ansvar och bevisbörda något som kanske var förståeligt mot bakgrund av att lagen även reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra säljarens bevisbörda, något som redan skett i övriga nordiska länder. Den nya köplagen skulle istället för den äldre köplagens omöjlighetslära bygga på force majeure. Under denna tid var även en FN-konvention angående internationella köp under utarbetande.

Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.