Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmän omvårdnad. Malnutrition är en vetenskaplig term för undernäring. Undernäring är ett tillstånd som uppkommer då kroppens behov av energi och näringsämnen inte täcks under en längre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och många sjukdomstillstånd ger ökad energiomsättning. Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland inlagda patienter, i synnerhet bland äldre.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Den här rapporten söker svar på; ?Tar ölproducenter i Sverige sitt ansvar vid marknadsföring av sina produkter, med avseende på konsumentens ålder och produktens negativa effekter?? Intervjuer med Sveriges två största ölproducenter; Carlsberg och Spendrups, samt en genomgång av relevant litteratur ligger till grund för analysen i denna rapport. Resultatet tyder på att de största ölproducenterna i många avseenden är duktiga på att ta ansvar, men att det finns en hel del att göra när det gäller både sociala medier och tv-reklam. Här nås nämligen både ungdomar och minderåriga allt för lätt av alkoholrelaterad reklam. Facebook är fyllt av alkoholrelaterade sidor utan tydliga åldersrestriktioner, och företagen undviker de svenska lagarna som förbjuder alkoholreklam i tv genom att sända från utlandet..

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt angående ungdomar som är arbetslösa och kartlägga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och föräldrar. Metoden som jag har använt mig av är traditionell rättsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har även intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det är viktigt att kommunerna tar ett fullständigt ansvar för skolan.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde..

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt.Forskningsfrågorna för studien är- Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen. .

Historiskt sett har målsägandens samtycke sannolikt i alla tider haft någon, om än varierande, betydelse för gärningsmannens straffansvar men frågan har i modern tid sällan prövats i rättstillämpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invändningen om samtycke ha blivit allt vanligare från försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte är mot denna bakgrund att belysa den straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvägledare kan agera när vi ställs inför etiska frågeställningar. I uppsatsen förklaras även vad etik egentligen är och vad som är skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkäter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvägledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera när man stöter på ett etiskt dilemma, de har givit sin syn på om de etiska frågeställningarna har ökat eller minskat under de senaste åren och de har även givit förslag på vilka etiska frågeställningar som man stöter på då och då som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare..

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.