Sökresultat:
1169 Uppsatser om Etiska svćrigheter - Sida 32 av 78
Huemers moraliska realism och 'argumentet frÄn oenighet'
Finns det vÀrdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrÄgor? Finns det över huvud taget rÀtt och fel i moralfrÄgor? Med dessa frÄgor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmÀnhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument sÀger att det Àr sÄ pass vanligt med oenigheter i moralfrÄgor och att den bÀsta förklaringen till detta Àr att moralen Àr subjektiv. Argumentet sÀger vidare att etiken lider av bristande konvergens betrÀffande upplösta etiska oenigheter över tid, jÀmfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar vÀrdefakta.
Den etiska byrÄkraten - Lojalitet och legitimitet i bemötandet av gömda mÀnniskor
It is estimated that approximately 10 000 people are living in Sweden after having been rejected residence permit or asylum, meaning that they have to hide from the authorities while facing a risk of being deported by means of violence as they do not wish to leave voluntarily.For their existence, a vast number of people employed by the public administration can be expected to contribute to the wellbeing of the hidden people through their professions as bureaucrats.The bureaucrats can thereby be expected to be torn between different sets of value systems, roles and obligations towards the state and towards the hidden people.In this master thesis, I examine how five bureaucrats motivate their acting for the sake of the hidden people in terms of legitimacy, legality and morality in their administration, towards their ethic responsibilities and towards society as a whole.The results show that the bureaucrats see themselves as saviours of ethical values in an illegitimate administration where economic efficacy and arbitrary decision-making constantly transgresses The Human Rights, ratified by the Swedish Parliament..
Medveten nÀrvaro i patientnÀra arbete - En litteraturstudie
Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.
VÀtsketillförsel för patienten i terminalt skede
NÀr en mÀnniska blir sjuk förÀndras instÀllningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. VÄrdpersonalen kan stÀllas inför svÄra etiska beslut gÀllande hydration. I sjuksköterskan omvÄrdnadsansvar ingÄr det att minska patientens lidande och frÀmja vÀlbefinnandet. Syftet var att belysa vÀtsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
Effekter i Göteborgs centrum av en vattenstÄndshöjning i havet.
Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.
Grafisk presentation av utdata av datorprogrammet MODEX.
Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.
Ett universellt sanningskriterium i en pluralistisk verklighet : Ann-Louise Erikssons och Jayne Svenungssons strÀvan efter en nödvÀndig omöjlighet
Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsÀgelse ett sÄdant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras tvÄ svenska teologers sÀtt att behandla denna problematik. BÄda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsÀgelse som det skapar pÄ tvÄ olika sÀtt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsÀgelsen tillÄts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hÀmtar frÄn sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsÀgelsen genom att istÀllet lyfta fram en motivering som hon hÀmtar inom det postmoderna tÀnkandet hos filosofen Lévinas.
?Det Àr jag som har mobilen? En studie om hur elever anvÀnder och kommunicerar med mobil teknologi under ett studiebesök
Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.
NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.
Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.
Framtida reparations- och ombyggnadsbehov av vÄra damm- och kraftanlÀggningar.
Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.
Sjuksköterskestudenters uppfattning av möten med palliativa patienter och handledning samt stöd i detta
Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.
Pedagogisk dokumentation som dilemma
Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .
Den arbetssökandes upplevelser av personlighetstest som urvalsmetod
Personlighetstest Àr idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang pÄ den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som anvÀnder sig av personlighetstester generellt sÀtt har större avkastning och en bÀttre utveckling. Den hÀr typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvÀndningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsÀtts för en obehaglig eller krÀnkande situation. Studiens syfte var sÄledes att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering dÀr personlighetstester Àr en urvalsmetod.
Erfarenheter av att vara personlig assistent
Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.
Kompetenta och opartiska domare i Sverige : Behovet av etiska regler
This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.