Syftet med den här kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser på sig själva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp är centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten främjades av ett nära samarbete med kollegor och genom många gemensamma aktiviteter, både på arbetstid och utanför. Det främsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strävade åt olika håll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att känna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.

There is a growing interest for ethical consumption, in general as well as in the clothing industry. The consumption of ethical clothes is a complex phenomenon though, where aspects such as quality, style, function, price, time assets, accessibility and ethical attitudes affect the decision making. Researches that have been executed show the diversities in development between different countries. There are fairly strong indications that the ethical clothing market is more advanced in the United Kingdom than in Sweden and therefore these two countries are objects of this research. The aim with this thesis is to describe and explain what have affected the development of the ethical clothing market in the United Kingdom compared to Sweden. For that reason a qualitative approach has mainly been used, where deep interviews with people within the ethical clothing industry have contributed to most of the empirical part. As a complement secondary data such as statistics of the two countries have been used in order to investigate our area. One useful tool, among others, to investigate the macro environment is the SLEPT model.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Uppsatsen syftar till att fastställa vilket ansvar medlaren har med utgångspunkt i vad som är fackmässig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rättsläget. Analysen ska ge svar på följande frågeställningar. 1. Vilka krav på fackmässighet kan ställas på en medlare?2. Vart går gränsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare måste handla?3. När har parterna i medlingsprocessen framgång med att göra rättsliga anspråk gällande mot medlaren?Medlare tillhör den rättsliga kategorin uppdragstagare och rådgivare.

Då man på reklambyrån Heart i Stockholm beställde en kundundersökning visade resultatet en viss missnöjdhet hos företagets kunder. Ledningen på byrån bestämde sig då, i ett försök att bli bättre och effektivare, att över rutinerna på byrån. Syftet med denna rapport är därför att mkartlägga arbetet på Heart och genom detta arbete identifiera eventuella hinder och möjligheter i den process som används för designarbetet samt ge förslag på förbättringar.En designprocess består ofta av uppstart, nulägesanalys, designbrief, idégenerering, presentation samt utvärdering och uppföljning. Efter att ha undersökt arbetsprocessen på Heart kan man se att personalen på byrån arbetar med samtliga dessa delar, förutom regelbunden utvärdering och uppföljning. Trots detta kan flera hinder identifieras i den metod som används i designprocessen på Heart.Uppstarten vid projekt på Heart är inte så tydlig som de flesta kreatörer skulle vilja ha den, detta kan leda till missuppfattningar och slitningar i arbetsgrupperna.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen.Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen.Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning.

Sedan flera hundra år tillbaka har människor immigrerat till Sverige. Efterhand har denna invandring mer och mer reglerats genom olika lagar och samarbeten. I Sverige har det så uppstått en grupp av personer som inte är asylsökande och som av olika skäl lever i landet utan uppehållstillstånd. En del av dessa har tidigare sökt asyl men fått avslag, medan andra aldrig sökt asyl. Dessa personer kan inte åtnjuta hälso- och sjukvård på samma villkor som den svenska befolkningen eller ens på de villkor som staten beslutat att asylsökande ska ha rätt till.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet.