Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.

The aim of this investigation is to explain present and historical differences in the Swedish and Danish unemployment rates between 1976 and 2005 with a broad framework, making use of neoclassical and post-keynesian economic theory. The influence of the rate of investment to GDP, and various institutional factors are assessed in quantitative analysis. It is suggested that the crude answer of the question asked in the title, ?What is it that Denmark does that Sweden does not??, is that Denmark invests. This investigation suggests accordingly that the main reason of the relative labour market success during the 90?s in Denmark was a rising, and rapidly recovering, rate of investment to GDP, and perhaps not primarily its flexible labour market institutions.

Etik och kommunikation av etiska frågor har blivit en allt viktigare fråga i affärsvärlden under de senaste åren. Det kallas ofta Corporate Social Responsibility (CSR) eller företags samhällsansvar. Anställda har ofta kallats för företagets viktigaste resurs. Att kommunicera CSR och engagera medarbetarna i en sådan satsning kan ha en mängd olika fördelar, däribland minskad frånvaro och personalomsättning, ökat engagemang för jobbet, ökad hjälpsamhet bland personalen och skapande av nya kontakter (Bhattacharya et al., 2008; 2009). Denna uppsats ska därför undersöka hur större svenska företag gör för att förmedla sina CSR-satsningar och engagera de anställda i dessa.Två fallstudier, med ABB och Posten, har utgjort den empiriska grunden, och har gjorts genom intervjuer med hållbarhetsansvariga som kompletterats med uppgifter från företagens webbplatser.

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på incitament för att motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

I debatten om den förändrade miljö- och klimatsituationen har energifrågan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige är kopplad till bebyggelse är detta ett område där det bör gå att åstadkomma stora förändringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med låg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt värmesystem, är på kraftig uppgång i Sverige. Dock är det fortfarande få som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero på osäkerhet i form av lönsamhet för beställaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjälp av energianalyser och livscykelkostnadsberäkningar.

When a municipality is about to realize an IT investment, e.g. an economy system, theywill need to do procurement according to the laws of procurements. To perform suchprocurement takes time and energy from the everyday work at the municipalities, andtherefore they want to make a quick and efficient procurement. Unfortunately it showsthat municipalities do not always make an assessment that is sufficient enough for theirneeds, which can result in an inefficient system in a longer perspective. Municipalitiesthink more often about the hard values such as costs of the investments, and not alwaysas much when it comes to the soft values, like the user-friendliness.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp.

Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nära förestående död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsättning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att fråga sig varför och inte vilja lämna allt: att vara osäker, sårbar, rädd och frukta det okända: att befinna sig bortom all hjälp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion beträffande inställningen till önskan om dödshjälp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus på aktiemarknaden avtagit. Under de senaste åren har det dock återigen skett en viss ökning på aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har på nytt tilltagit. Individers ändrade preferenser gällande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieägarvärde och ett flertal nya styrningsmodeller har därmed introducerats. Modellerna kan delas upp i två huvudgrupper där den ena huvudgruppen baseras på redovisningsinformation och den andra baseras på diskonterade kassaflöden. Styrning med hjälp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller värdebaserad styrning.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhållningssätt hos en grupp lärarstude-rande till hur Internet används för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att inställningen inte är en odelat positiv till detta vilket går att tolka på olika sätt. Datorvanan hos de blivande lärarna varierar kraftigt från nybörjarnivå till mycket van användare. Källkritik är något som tas upp av samtliga blivande lärare som viktigt att tänka på, liksom etiska frågor. Essensen av undersökningen visar på en osäkerhet hos blivande lära-re inför hur innehållet på Internet kan användas i undervisningen.