Sökresultat:
1913 Uppsatser om Etiska investeringar - Sida 3 av 128
Etiska och traditionella fonders avkastning : En jämförande studie mellan etiska och traditionella fonder
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder är likvärdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i rådande forskning. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehållet består av fondernas årliga avkastningar. Undersökningsperioden sträcker sig från december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats påvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bättre avkastning..
Det etiska vårdandet vid demenssjukdom
Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.
Ett dammigt dokument eller en del av vardagen? En undersökning om personalens uppfattningar av etiska riktlinjer i ett tjänsteföretag
Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar.
"Vi använder inte ordet utan vi använder mer hur man beter sig mot andra" : Förskollärares upplevelser om etik och etiska dilemman i förskolan
Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder.
Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom psykiatrin
Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.
Elever i sorg : Fritidspedagogers möte med elever i sorg
Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.
Medvetenhet för etiska ställnigstaganden: ett försök att med
samtalet som metod höja 12-åringars medvetenhet angående
etiska ställningstaganden
Syftet med undersökningen var att undersöka om jag med samtalet som verktyg kunde höja 12- åringars medvetenhet angående etiska ställningstaganden. Denna undersökning genomfördes med anledning av bland annat rapporter från Skolverket angående uteblivna etiska och värdegrundande samtal i skolan. Stöd för utvecklingsarbetet fann jag i de styrdokument som skolan skall följa. Undersökningen bedrevs under elva lektionspass i en klass år sex innehållande 21 elever. Jag valde att använda samtalet som metod för de reflekterande egenskaper som krävs vid ställningstagande.
En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar
Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden.
Etiska dilemman i skolans värld
Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman.
Lätt som en plätt? ? Hur etiska riktlinjer och kommunikationen av dem uppfattas
Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.
Sjuksköterskans möte med etiska situationer och problem
I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård.
Vilka framgångsfaktorer är relevanta för att uppnå att IT-investeringar stödjer affärsstrategin?
Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.
Sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer
För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.
Etiska dilemman på Stockholms Jobbtorg : Ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.
Forskning och utveckling och värderelevans. Kan en balansföring av investeringar i forskning och utveckling öka redovisningsinformationens värderelevans?
Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.