Sök:

Sökresultat:

1035 Uppsatser om Etiska frćgor - Sida 3 av 69

Etiska regler och konkurrensregler inom advokatyrket

Uppsatsen innehÄller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt Äterfinns inom advokatyrket, pÄverkar konkurrensen och de konflikter som uppstÄr mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshÀmmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler pÄ ett sÄdant sÀtt att minsta möjliga skada uppstÄr för konsumenterna av advokattjÀnster. Resultatet av uppsatsen Àr att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de pÄverkar marknaden pÄ ett negativt sÀtt utan att medföra motsvarande vinster annorstÀdes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed.

Har samvetet sitt pris? : En empirisk analys av skillnaden i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och etiska fonder pÄ den svenska fondmarknaden

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar nÄgon skillnad i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder pÄ den svenska fondmarknaden. Författaren kartlÀgger först den svenska fondmarknadens bestÄnd av »etiska« fonder. DÀrefter upprÀttar författaren en databas över samtliga de fonder pÄ den svenska fondmarknaden ? »etiska« sÄvÀl som traditionella ? som verkar inom de tvÄ klart avgrÀnsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniÀra prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmÄtten SharpemÄtt, TreynormÄtt och JensenmÄtt samt baserade pÄ historiska data för den senaste treÄrsperioden.

Arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habiliteringen

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primÀrvÄrd med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sÀtta grÀnser och vara professionell?.

Etik, digitalisering och den professionella rollen

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för anvÀndaren. Med tanke pÄ teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen Àr att lokalisera etiska problemstÀllningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrÀtt, sociala nÀtverk och beteende och identitet pÄ nÀtet.

Kvalité i arbetet

Nya krav pÄ tillgÀngligheter, prioriteringar, synsÀtt, kompetens och konkurrens om arbetskraft pÄverkar dagens hÀlso- och sjukvÄrd i stor utstrÀckning, detta i och med den stÀndiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vÄrden innebÀr för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men Àven en bra tillgÀnglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt kÀnns och ett gott behandlingens resultat pÄverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska övervÀganden blir allt vanligare. FrÄn slutet av 1990-talet sÄ har inom Norrbottens lÀns landsting införskaffats ett antal direktiv om sÄ vÀl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. PÄ PiteÄ vÄrdcentral har man sedan vÄren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska omrÄderna inom vÄrden och med detta pÄ sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har tvÄ skilda kvantitativa enkÀtanalyser gjorts en för patienter och en för anstÀllda.

Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom geriatriken

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor stÀlls inför inom geriatrisk omvÄrdnad, samt hur de hanterar situationer dÄ etiska dilemman uppstÄr. Studien syftar Àven till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman pÄ arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman pÄ avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anstÀllda pÄ geriatriska avdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskÀrmning i flersalar, medicinering samt vÄrd i livets slutskede var exempel pÄ dessa. Exempel pÄ sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman Àr att sÀtta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

En fastighetsmÀklares etiska vÀrderingar : En analys av i vilken utstrÀckning de demografiska faktorerna pÄverkar en fastighetsmÀklares etiska vÀrderingar

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om de demografiska faktorerna kön, Älder och arbetslivserfarenhet pÄverkar de etiska vÀrderingarna. Studien kommer Àven undersöka om de etiska koderna inom företagen pÄverkar de etiska vÀrderingarna i givna situationer bland försÀljare i tjÀnsteföretag.Förtydligande: Med givna situationer menas de situationer som anges i enkÀten (bilaga 2).Metod: I studien anvÀndes en kvantitativ metod dÀr en enkÀt med stÀngda svarsalternativ skickades ut till 863 respondenter. I enkÀten anvÀndes bÄde nominal- och ordinalskalor för att göra det möjligt att anvÀnda korrelation, faktor och klusteranalys samt t-test med hjÀlp av den statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna anvÀndes sedan för att besvara de forskningsfrÄgor som utformats genom teorin.Resultat: Resultatet visade att Äldern har ett svagt samband med en fastighetsmÀklares etiska vÀrderingar och Àr dÀrmed inte en avgörande faktor i det hÀr fallet. Den andra demografiska faktorn kön visade sig inte ha nÄgot samband alls med en fastighetsmÀklares etiska vÀrderingar.

Etiska fonder : en studie för att undersöka om avkastningen skiljer sig mellan etiska och traditionella fonder?

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central frÄga globalt har Àven mÄnga privatpersoner fÄtt en vilja att ta stÀllning i dessa frÄgor nÀr de gÀller vardagliga Àrenden som konsumtion. Detta har lett till att mÄnga varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet Àr vanligast för matvaror, dÀr mÄnga varor numera bÄde existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer ocksÄ för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hÀnsyn till miljö och socialt ansvarstagande nÀr de vÀljer bolag att investera i. DÄ dessa fonder lyder under en restriktion Àr det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

Debuterande fastighetsmÀklares socialiseringsprocess och dess etiska prÀgel

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Etiska Placeringar

Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra risk och avkastning frÄn en etisk fond med risk och avkastning frÄn Ätta slumpmÀssigt valda fonder och SIX RX-index för att utreda om etiska investeringar Àr jÀmförbara med andra investeringar. SkÀlet till att en egen etisk fond sÀtts samman Àr att vi ser problem med innehÄllet i etablerade etiska fonder.Genom att stÀlla upp finansiella och etiska kriterier har vi valt ut 34 bolag som ingÄr i vÄr egenkonstruerade etiska fond. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att jÀmföra fondernas utveckling genom att studera fondernas avkastning, risk och sharpe-kvot under perioden 2002 - 2004.Inledningsvis placeras uppsatsen i ett teoriskt ramverk och den effektiva marknadens relevans för arbetet förklaras. DÀrefter följer en allmÀn diskussion om smÄ placerares val och möjligheter i frÄga om sparande. UtvÀrdering av fonder beskrivs dÀrefter ingÄende och tre olika metoder att mÀta en fonds prestation diskuteras.

?Det svenska sÀttet jag har med mig kanske inte alls Àr det enda sÀttet. Eller det bÀsta sÀttet? ? En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser av etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstÄ i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. VÄra huvudfrÄgestÀllningar Àr: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstÄr etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstÄr i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi utifrÄn det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och vÀrderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. VÄrt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrÄn tre teorier; etik, makt och mÄngkulturalism.

Etiska placeringar - en kvantitativ studie om storbankernas etiska fonder

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jÀmfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende pÄ risk och avkastning. Uppsatsen syftar Àven till att vÀgleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda lÀsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och utfördes med hjÀlp av fonddata inhÀmtad frÄn respektive storbank.

Etiska fondförvaltares pÄverkan pÄ företagens hÄllbarhetsredovisning

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

IT-regler i skolan : Vad vet lÀraren om dem?

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om lÀrarna kÀnner till vilka regler som gÀller vid anvÀndande av IT i skolan. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder och dessa Àr enkÀter och intervjuer. Resultaten visar att nÀstan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten Àr hög för de etiska regler som rÄder vid anvÀndning av IT i skola. BÄde det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs Àr stort. NÀr det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rÄdande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer pÄ personalen Àn personalen sinsemellan.

Implementering av etiska riktlinjer : hur bör arbetet utformas?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av försÀkringsbolaget If. Vi har Àven intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. VÄr teori har inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsÀttet anvÀnts.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->