Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

Bakgrund och problem: Under 2000-talet har revisionsyrket varit ifrågasatt från många håll. Diskussionerna har berört dels revisorernas möjligheter till etiskt resonemang, dels deras oberoende i sin yrkesutövning. I Sverige har den senaste kritiken berört Revisorsnämnden, där de större revisionsbyråerna är överrepresenterade som ledamöter, vilket skulle leda till en snedfördelning i de disciplinära åtgärderna som nämnden utdelar. Kritiken berör orättvisor i både fördelningen mellan de större byråerna, samt gentemot mindre byråer över lag.Frågeställning och syfte: Hur ser fördelningen av disciplinära åtgärder ut mellan olika större revisionsbyråer samt i förhållande till de mindre revisionsbyråerna? Vad kan denna fördelning bero på? Syftet är att kartlägga denna fördelning, samt att diskutera eventuella bakomliggande faktorer till utfallet.Avgränsningar: Uppsatsen berör de disciplinära åtgärder som Revisorsnämnden utdelat under 2005-2010.

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev harintensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren somperson blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egnaställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolanstidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till detpersonliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnaseventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom attfå barnen att lära, trivas och må bra i skolan.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete.

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

Syftet med studien är att belysa hur enhetschef och sjuksköterska utövar sitt ledarskap samt hur omsorgspersonalen uppfattar och förhåller sig till fenomenet med olika budskap och förhållningssätt, i utövandet av detta ledarskap. Frågeställningarna är följande:1. Hur utövas ledarskapet av enhetschef respektive sjuksköterska med aspekt på ett salutogent kontra patogent perspektiv?2. Kan enhetschef respektive sjuksköterskas direktiv uppfattas som ett dubbelt ledarskap?3.

Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för.

BakgrundCirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Användandet av etiska standarder som inbegriper sociala, miljömässiga och ekonomiska värden har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Detta på grund av en större efterfrågan från konsumenter. En av de branscher där intressenter efterfrågan ett större samhällsansvar (CSR) är inom livsmedelsbranschen. Ett företag som idag erbjuder certifieringar i Sverige inom livsmedelsbranschen är Kiwa Sverige. Företaget har känt av en ökad efterfrågan av CSR-standarder från sina kunder.